Remittering, kontaktorsaker psykolog

Kontaktorsaker mödrahälsovård

Syfte

Psykologmottagningar föräldraskap och små barn verkar i en vårdkedja
under graviditet till barnets övergång till Elevhälsan. Fokus för
verksamheten är tidig upptäckt och tidig insats relaterat till det blivande
föräldraskapet, föräldraskapet och barnets hälsa och utveckling.
Konsultation med psykolog för mödrahälsovården (MHV), är första
steget i vårdkedjan för att inom mödrahälsovården främja barnets
utveckling och psykisk hälsa genom förebyggande insatser riktade till
blivande föräldrar med fokus på föräldraskapet.

I konsultationen med psykolog för MHV bedöms grad av problematik
och behov av insatser från möjliga samarbetspartners och/eller annan
vårdgivare. Under konsultationen bedöms även om det är aktuellt med en
kontakt med psykolog för MHV. Vid ärenden som inte kan vänta till
kommande inplanerade konsultationstillfälle kontaktar barnmorskan
psykologen för konsultation. Blivande föräldrar kan även ta kontakt
direkt med Psykologmottagningar föräldraskap och små barn.

Beskrivning


Kontaktorsaker för psykolog inom MHV
Kontakt med psykolog för MHV initieras när det bedöms att insatser på
primärvårdsnivå med huvudfokus på graviditetsprocessen och
föräldrablivandet är mest behjälpliga. OBS! Vid behov av akut
omhändertagande vid psykisk ohälsa/sjukdom ska en hänvisning ske till
vårdcentral eller psykiatrisk akutmottagning för bedömning och
omhändertagande*.

  • Påtaglig ambivalens inför graviditet och föräldraskap där
    graviditeten kommer att fullföljas.
  • Nedstämdhet/depression (lindrig/ måttlig) och/eller påtaglig oro/ångest på grund av graviditet och/eller blivande föräldraskap där problematiken bedöms kunna påverka relationen till det väntade barnet och den blivande familjen.
  • Insatser gällande föräldrablivandet vid stressfyllda livshändelser under graviditeten (exempelvis förlust av nära anhörig, allvarlig sjukdom, separation).
  • Erfarenheter och relationsproblem i den egna ursprungsfamiljen som bedöms påverka det blivande föräldraskapet.
  • Måttlig till svår förlossningsrädsla vid behov i samverkan med Aurora/kvinnokliniken (se RMR* och lokala riktlinjer).
  • Vid psykiatrisk problematik där patienten har kontakt med vårdcentral/psykiatrin kan psykologen fungera som konsult/samarbetspartner vad gäller graviditet, förlossning och föräldraskap*.


Ärenden som kan tas upp i konsultation vad gäller handläggning
inom MHV men där annan vårdkontakt eller insats pågår eller bör
initieras

 

  • Svår förlossningsrädsla som kräver fler insatser än enbart
    psykologkontakt.
  • Avbruten graviditet, exempelvis missfall eller abortrådgivning
    (Kvinnokliniken).
  • Intrauterin fosterdöd (Kvinnokliniken).
  • Oro hos blivande föräldrar efter fosterdiagnostik (Kvinnokliniken)
  • Blivande föräldrar i kris eller med psykisk ohälsa där annan
    vårdkontakt pågår eller bedöms vara mer lämplig (vårdcentral,
    sjukhusvård).
  • Råd och stöd vid komplicerade livssituationer (socialtjänsten,
    vårdcentral).
  • Psykiatrisk problematik (vuxenpsykiatrin, vårdcentral).
  • Stressproblematik (vårdcentral, företagshälsovård).
  • Ätstörningar (ätstörningsenhet).
  • Problem i parrelationen (Familjerådgivningen).
  • Vårdnadstvister (Familjerätten).
  • Våld i nära relationer (riktade verksamheter, Utväg, socialtjänsten)
    (se lokal riktlinje).
  • Beroendeproblematik och missbruk (Mödra-Barnhälsovårdsteamet i
    Haga i stor-Göteborg och enligt lokala riktlinjer/vårdprogram i
    övriga regionen).
  • Asylsökande med traumatiska upplevelser (Kris- och
    traumaenheten, vårdcentral, psykiatri).

*RMR: Regional medicinsk riktlinje: Ansvarsfördelning mellan
specialistpsykiatri, specialistgynekologi och primärvård.


Kontaktorsaker barnhälsovård

Syfte

Psykologmottagningar föräldraskap och små barn verkar i en vårdkedja
under graviditet till barnets övergång till Elevhälsan. Fokus för
verksamheten är tidig upptäckt och tidig insats relaterat till det blivande
föräldraskapet, föräldraskapet och barnets hälsa och utveckling.
Konsultation med psykolog för barnhälsovården (BHV) är första steget i
vårdkedjan för att inom barnhälsovården främja barnets psykiska hälsa
och utveckling samt förebygga psykisk ohälsa fram till barnet börjar
förskoleklass och därmed övergår till Skolhälsovården.

Beskrivning


Konsultation med psykolog inom BHV
I konsultationen med psykolog för BHV bedöms grad av problematik
och behov av insatser från möjliga samarbetspartners och/eller annan
vårdgivare. Under konsultationen bedöms även om det är aktuellt med en
kontakt med psykolog för BHV. Vid ärenden som inte kan vänta till
kommande inplanerade konsultationstillfälle kontaktar BHV-sköterskan
psykologen för konsultation. Föräldrar kan även ta kontakt direkt med
Psykologmottagningar föräldraskap och små barn.


Kontaktorsaker för psykolog inom BHV
Kontakt med psykolog för BHV initieras när det bedöms att insatser med
huvudfokus på barns behov och föräldraskapet är det mest behjälpliga
och är på primärvårdsnivå. OBS! Vid behov av akut omhändertagande vid psykisk ohälsa/sjukdom ska en hänvisning ske till vårdcentral eller
psykiatrisk akutmottagning för bedömning och omhändertagande*.

  • Traumatisk upplevelse av förlossningen, i samverkan med
    kvinnokliniken/ Aurora (se RMR* och lokala riktlinjer).
  • Nedstämdhet/depression (lindrig/måttlig) och/eller påtaglig
    ångest/oro relaterat till omställningen att bli förälder som
    uppmärksammas under nyföddhetsperioden, i samband med EPDSscreening eller enskilt föräldrasamtal.
  • Insatser gällande föräldraskapet med fokus på barnets behov vid
    livshändelse som påverkar föräldraförmågan eller barnet negativt
    (exempelvis förlust av nära anhörig, allvarlig sjukdom och trauma).
  • Insatser gällande barns utveckling avseende till exempel mat, sömn eller känslomässig reglering.
  • Insatser gällande relation/samspel mellan förälder och barn.
  • Barnpsykologisk vägledning/föräldrakonsultation.
  • På Barnhälsovårdens uppdrag, och med föräldrars samtycke,
    bedömning rörande misstänkt avvikande utveckling.
  • Vid behov uppföljning och fortsatta insatser till de föräldrar som
    haft kontakt med psykolog för MBHV under graviditeten.

Ärenden som kan tas upp i konsultation vad gäller handläggning inom BHV men där annan vårdkontakt eller insats pågår eller bör initieras

  • Barnpsykiatriska symtom (BUP)
  • Barn utsatta för övergrepp (BUP, Barnhuset, socialtjänsten)
  • Barn aktuella inom barn- och ungdomshabiliteringen
  • Svårigheter i relationen förälder och barn där andra
    föräldrastödjande insatser pågår eller bedöms vara mer lämplig
    (socialtjänst, föräldrarådgivare, familjebehandlare, spädbarnsverksamhet, BUP)
  • Psykologiskt stöd och/eller behandling i anslutning till barnets
    somatiska/psykosomatiska problematik (BUM/barnklinik)
  • Förskolans funderingar kring barns behov av stöd, pedagogisk
    anpassning, problem med kompisar (förskolan, Elevhälsan)
  • Problem i parrelationen (Familjerådgivningen)
  • Vårdnadsutredningar eller bristande samarbetsförmåga mellan
    föräldrar avseende vårdnad/umgänge (Familjerätten). Psykolog för
    BHV kan bistå med generell kunskap om barns behov och
    upplevelser i en skilsmässokris och vid växelvis boende
  • Föräldrar med egen psykisk ohälsa och/ eller stressproblematik där
    ej föräldra-barn relation eller föräldraskap är i fokus (vårdcentral,
    företagshälsovård)
  • Plötslig omvälvande kris för förälder, till exempel sjukdom och dödsfall (vårdcentral).


Psykolog för BHV kan vara konsult eller ha en parallell kontakt
med familjen med fokus på barnets behov och föräldraskapet vid;

  • Psykisk sjukdom hos förälder (vårdcentral, vuxenpsykiatrin).
  • Särskilda svårigheter eller neuropsykiatriska funktionshinder hos
    föräldrar (socialtjänst, vuxenpsykiatrin, vuxenhabiliteringen).
  • Komplicerade livssituationer och psykosocial utsatthet
    (socialtjänsten/familjecentral).

Remisskriterier barnhälsovård

Syfte


I remiss till Psykologmottagningar föräldraskap och små barn behöver sådan
information förmedlas att vi har möjlighet att göra en bedömning och en
prioritering. Det är önskvärt att barnet lyfts i konsultation med psykolog innan
remiss skrivs. Vid misstanke om utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser
kommer familjen oftast initialt erbjudas föräldraskapsstödjande insatser, se
Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Beskrivning

Personuppgifter

  • Person- och kontaktuppgifter
  • Ange båda föräldrarnas namn och mobil-/arbetstelefon. Gäller även
    separerade föräldrar med gemensam vårdnad. Vid separerade föräldrar med enskild vårdnad ska endast vårdnadshavarens namn, adress och telefon anges.
  • Behov av tolk och på vilket språk.
  • Har vårdnadshavare och/eller barnet skyddad identitet?
  • Remissen ska vara avtalad med aktuella vårdnadshavare innan remiss skickas.

Frågeställning/remissorsak

Under diagnos/fråga:
Beskriv kortfattat aktuell frågeställning/problematik kring barnet. Det ska vara tydligt i remissen att det gäller en utvecklingsbedömning då det är aktuellt.

  • Hur visar sig barnets svårigheter/funktionsnedsättning i hemmiljön och förskolemiljön? BVC bör ha varit i kontakt med förskolan för att inhämta innan remissen skrivs.
  • Barnets nuvarande utveckling och hälsa.
  • Utfall vid nyckelåldrar på BVC?
  • Bakgrund (skriv kortfattat faktorer av betydelse)
    Familjesituation – exempelvis separerade föräldrar (tidpunkt, gemensam/enskild vårdnad, barnets boende), relationen mellan förälder och barn, eventuell familjehemsplacering.
  • Social situation – exempelvis förskola (antal timmar/vecka), kamratrelationer, flyktingskap.
  • Aktuella omständigheter/förändringar som kan tänkas inverka på barnets beteende – exempelvis byte av eller nyss börjat på förskola, dödsfall i familjen, konflikter i familjen, föräldrars egen eller familjemedlems sjukdom, missbruk etcetera.
  • Tidigare frågeställning och/eller oro som framkommit i kontakt med BHV.
  • Tidigare insatser, till exempel föräldrastöd, och eventuellt utfall av dem?

Andra vårdkontakter

  • Andra pågående kontakter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller annan verksamhet?
  • Remisser till fler vårdgivare?

 

 


Konsultation inom mödrahälsovård

Syfte


Syftet med konsultation är att genom gemensam reflektion öka kunskap,
skicklighet, självförtroende och objektivitet i det psykosociala arbetet
inom MHV (Mödrahälsovård). I konsultationen diskuteras exempelvis hur ett professionellt förhållningssätt kan bibehållas i svåra ärenden och hur en hälsofrämjande insats kan ges trots komplicerade omständigheter. Konsultation erbjuder en fördjupad förståelse och kunskap genom diskussioner runt enskilda ärenden eller typfall med psykologiska och sociala frågeställningar. Då konsultationen organiseras i grupp sker också ett kollegialt kunskapsutbyte kring erfarenheter och gängse rutiner i verksamheten vid olika typer av problem. Läs mer i ARG-rapport nr 59: Om konsultation och Psykisk ohälsa/sjukdom under graviditet och puerperium.

Form


Konsultationen sker i grupp, lämplig gruppstorlek är mellan 2–6
deltagare. En avgörande förutsättning är kontinuitet. Det är viktigt att
konsultationen prioriteras högt av samtliga för att gruppen ska bli trygg
och utbytet ska bli så optimalt som möjligt.

Tid


Träffarna bör ske varannan till var fjärde vecka, för att processen inte ska
tappa fart. Varje tillfälle bör vara en till två timmar beroende på gruppens
storlek, behov och frekvens på träffarna.

Medverkande


I denna rutin avses konsultation för barnmorska inom MHV med
psykolog från Psykologmottagning Föräldraskap och små barn.

Innehåll


Graviditet och föräldrablivande


Påtaglig ambivalens över fullföljd graviditet, förlossningsrädsla,
stressfyllda livshändelser (till exempel förlust av nära anhörig), svåra eller
traumatiska erfarenheter som kan påverka föräldrablivande/föräldraskap.

Psykisk ohälsa


Frågeställningar kring till exempel prenatal bindning, psykosocial
problematik, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.

Generella ärenden


Typer av frågeställningar/ärenden/familjer som en eller flera i gruppen
upplever som utmanande eller svåra att nå, förhålla sig till och arbeta
med.

Enskilda ärenden

Frågeställningar i ett enskilt ärende kan under konsultationen resultera i:

  • alternativ/förslag för hur barnmorskan kan arbeta vidare med
    ärendet oavsett övriga eventuella insatser
  • planering av psykologiskt och socialt stöd utifrån samtal vid
    graviditetsbesök och psykologiska och sociala basprogrammet.
    Skydds- och riskfaktorer. Tankar kring utökad tid/extrabesök.
  • planering av åtgärder vid erfarenhet av våld till exempel vid utfall på FOV (Frågor Om Våld)
  • att Psykologmottagning Föräldraskap och små barn eller annan
    instans aktualiseras i ärendet (se vidare i dokumentet*).

Fördjupning i teman

Frågeställningar kring teman inom graviditetspsykologi och första tiden
efter förlossningen. Gemensam läsning bok/kapitel/artikel.

 

Aktivt förhållningssätt i livsstilsfrågor


Frågeställning som rör uppfångande och bemötande vid livsstilsfrågor
som matvanor, motion, våld, medicinering, droger och alkohol.
Användning av Motiverande samtal (MI)

Föräldraskapsstöd, i grupp och/eller individuellt


Innehåll, ledarskap och förhållningssätt.

Enskilda ärenden i konsultation med psykolog

  1. I MHV-arbetet uppkommer en fråga/ett ärende som barnmorskan
    kan ha hjälp av att ta upp med psykolog från Föräldraskap och
    små barn.
  2. Om ärendet gäller en specifik gravid/familj behövs samtycke för
    psykologkonsultation, alternativt lyft ärendet anonymt.
  3. Lyft frågan på kommande konsultationstillfälle. Vid brådskande
    ärende som inte kan vänta till nästa planerade tillfälle, kontakta
    psykologen för telefonkonsultation. Du kan även få vägledning i
    dokumentet Kontaktorsak psykolog för mödrahälsovården
  4. När det gäller vad som kan vara bäst hjälp i ett specifikt ärende
    behöver information inhämtas inför konsultationen från
    psykologiskt och socialt basprogram för att psykologen skall
    kunna vara behjälplig med en bedömning.
  5. Barnmorskans arbete i ärendet kan följas upp vid kommande
    konsultationer