Barnobesitas beslutsstöd

Här hittar du stöd kring övervikt och obesitas hos barn och ungdom. Materialet är uppdelat efter vilken ålder barnet har.

Detta beslutsstöd utgår från vårdmötet med barnet och kopplar barnets ålder till insatser för hälsofrämjande, förebyggande och behandling. För att hitta i beslutsstödet, gå in via barnets ålder. Välj sedan vilken insats som är aktuell.

Insatser till små barn — Läkare undersöker en bebis

Yngre barn (0-6 år)

Barn i skolålder (F- årskurs 6)

Tonåringar (från årskurs 7)

Drygt fem procent av alla barn i Sverige har obesitas. Det är en komplex och kronisk sjukdom. Den försämrar människors livskvalitet och ökar risken för andra allvarliga sjukdomar. Livslängden kan dessutom påverkas av tillståndet.

Det är avgörande att tidiga hälsofrämjande och förbyggande insatser erbjuds och finns tillgängliga. En tydlig samverkan genom såväl hela hälso- och sjukvården som förskola, skola, elevhälsa är av största vikt.

Vanligen kan man se en onormal ökning av BMI (Body mass index) tidigt. Den naturliga utvecklingen ska innebära att barn blir allt slankare från 1–1½ års ålder och fram till strax före pubertet. Om denna minskning av barnets BMI bryts, är risken stor att barnet fortsätter ha en ohälsosam viktutveckling och tidigt drabbas av obesitas, som då ofta är livslång. Hälsan skadas, både fysisk och psykiskt. Ärftlighet för obesitas är hög. Därför ska riskfaktorer bedömas och insatser erbjudas även om barnet inte börjat en onormal viktutveckling.

Nationellt vårdprogram

Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar.

Att säkerställa struktur för hur resurser ska fördelas och hur hälso- och sjukvård ska organiseras, måste vara gemensamt ansvar för kommuner och regioner. Hälsofrämjande och förebyggande insatser behöver säkras och behandling organiseras så att man kan uppnå målen med nationella vårdprogrammet.

Beslutsfattares ansvar

Förskola

Utbilda personal

Basal kunskap om kost och måltidsintervall
Hur man hjälper barn att reglera kostintag
Att erbjuda rörelse och utomhusvistelse

Måltidsinehåll

Säkerställ näringsinnehållet i den kost som erbjuds barn

Skola

Göra skolan hälsofrämjande

Daglig fysisk aktivitet
Om skolkafé: Undvik sockersötade drycker och bakverk som kombinerar fett och socker
Omklädningsbås/duschar i gymnastik, för att få med alla barn

Barnhälsovård

Träna medarbetare att upptäcka onormal ökning av vikt/BMI
Utbilda och säkra färdighet att använda detta beslutsstöd för att hälsofrämja och förebygga
Erbjud föräldrastödjande insatser

Elevhälsans medicinska insats

Utöka möjligheten att väga och mäta alla barn årligen
Säkra möjligheter att erbjuda samtal med vårdnadshavare utan att barnet är närvarande
Erbjud föräldrastödjande insatser

Primärvård

Säkra kunskap om provtagning på barn drabbade av obesitas från 9 års ålder enligt vårdprogrammet
Erbjud möjlighet till multiprofessionell behandling redan vid onormal ökning av vikt/BMI eller vid övervikt
Erbjud föräldrastödjande insatser

Specialiserad vård

Skapa förutsättningar för kombinerad levnadsvanebehandling
Möjliggör bedömning av samsjuklighet, såsom för utvecklingsneurologiska funktionedsättningar
Registrera behandling och metod i BORIS

Om förskola, skola och civilsamhällets betydelse som arenor

Förskola och skola

Under förskoleåren läggs grunden till goda levnadsvanor. Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med exempelvis bra matvanor och fysisk aktivitet för barn. Dessa verksamheter bör utveckla stödjande miljöer med kunskapsbaserade metoder. Miljöerna bör utformas så att de genom lek främjar rörelseglädje och rörelseförståelse. Förskola och skola bör underlätta för barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva varje dag och tillse att vardaglig fysisk aktivitet skall uppnås med minst 60 minuter per dag. I skolans lokala kursplaner för ämnet idrott och hälsa bör de mindre aktiva elevernas behov och önskemål uppmärksammas och tillgodoses.

Måltidsverksamheten bör följa Livsmedelsverkets riktlinjer. Förutom att maten bör vara näringsrik, god och omväxlande bör den också kunna intas i lugn miljö och vid rätt tidpunkt på dagen. Skolkafeterior bör inte saluföra glass, godis, snacks, söta drycker och bakverk.

Elevhälsosamtalet bör stärka elevens självkänsla samt medvetandegöra varje enskild individ om sin egen hälsa kopplad till livsstil.
Det är värdefullt att involvera vårdnadshavare i hälsofrämjande arbete i förskola och i skola.

Familjecentraler och liknande verksamheter

Att stödja föräldrar i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för att främja barns hälsa och utveckling. Trygga och välinformerade föräldrar är en viktig förutsättning för en positiv utveckling för barnet och minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden.

Kommuner och regioner har ett ansvar i att stödja föräldrarna i föräldraskapet och där utgör familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna en viktig arena som bidra till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor hos befolkningen.

Det civila samhället

Människor som organiserar sig utanför den offentliga sektorn, marknaden och det enskilda hushållet och agerar tillsammans i gemensamma intressen utgör det civila samhället. Här ingår idrottsföreningar, kulturföreningar, trossamfund och olika nätverk. Många av dessa är aktörer för en hälsosam viktutveckling och att utveckla samverkan med och stöd till dem är en viktig uppgift för regioner och kommuner.

Se också Stödmaterial och länkar