Likvagnen från Tämta

I en oansenlig rödfärgad byggnad vid kyrkogården i Tämta står en praktfull likvagn. Där har den stått sedan början av 1950-talet och den har successivt fått maka på sig för att ge plats till andra föremål tillhörande kyrkan och kyrkogården.

Likvagnar, som den här från Tämta i Borås kommun, köptes in av församlingar i hela landet under de första decennierna på 1900-talet. De var utrustade med hjul och medar för att kunna användas året om.

Vagnen användes till att på det mest ståtliga sätt frakta den döde från bostaden till kyrkan och begravningen. Inspiration kom från de furstliga begravningarna av kungligheter och andra bemärkta medborgare som det rapporterades om i tidningarna. Reportagen var inte sällan försedda med nymodigheter i form av foton på begravningsekipagen. I städer som Göteborg och Stockholm togs även särskilda begravningsspårvagnar fram för ett mer effektivt fraktande av de döda.

Öppna kistor

Innan begravningen förvarades den döde i hemmet. Kistorna var oftast öppna och liket pryddes med blommor och kvistar av ene eller andra väldoftande växter. Fotografer anlitades inte sällan även för att dokumentera begravningen och de döda i sin öppna kista.

En liknande likvagn i Morlanda från tiden omkring 1930-talet. Foto från Bohusläns museums samlingar.
En liknande likvagn i Morlanda från tiden omkring 1930-talet. Foto från Bohusläns museums samlingar.

Likvagnen rullar in i historien

Likvagnen var i flitigt användning fram till mitten av 1900-talet då det blev allt mer omodernt med häst och vagn. Gamla tenderade att dö på sjukhus och begravningarna blev en tjänsteakt snarare än något för familjen och de nära. I dag förvaras de döda i bårhus och fraktas till begravningen i bil. Men i vissa samhällen kan man fortfarande se likvagnen rulla.