Märkning av blodsmitta tas bort i journaler

Vårdpersonal ska alltid behandla blod och blodtillblandade kroppsvätskor som potentiellt smittsamma. Märkningen kan inge en falsk trygghet eller vara vilseledande i bland annat följande fall:

1. Journalen kan vara omärkt trots känd blodsmitta då rutinerna för märkning inte alltid är enhetliga.
2. Patienten har en blodsmitta men är inte testad
3. Patienten har smittats efter det senaste negativa testet
4. Patienten är smittfri efter behandling men journalen är inte avmärkt.

Det finns inget lagkrav på att journaler ska vara märkta med blodsmitta, varken i patientdatalag, föreskrifter eller allmänna råd från Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket.

Det är bara märkningen i uppmärksamhetsignalen som ska tas bort. Allt annat i journalen som berör blodsmitta till exempel diagnos eller i form av provsvar finns kvar.

Uppmärksamhetssignalen ska bara innehålla kritisk information som kan vara avgörande för patientens säkerhet.

Socialstyrelsen har publicerat en rekommendation för hur uppmärksamhetsinformation ska dokumenteras. Från 3 november 2025 har blodsmitta tagits bort förutom för gravida.

Blodsmittemärkningen i mödravårdens journalsystem Obstetrix  ska finnas kvar.

Vid graviditet och förlossning finns risk för överföring av blodsmitta till barnet om inte speciella åtgärder vidtas under eller skyndsamt efter förlossningen.

De journaler som är märkta med blodsmitta bör avmärkas, till exempel i samband med patientens återbesök i vården. Det behöver göras manuellt för varje enskild patient.

Vårdpersonal ska alltid följa basala hygienrutiner, i kontakt med alla patienter. Det innebär bland annat att vårdpersonal ska använda handskar vid kontakt/risk för kontakt med blod och andra kroppsvätskor. Vid risk för stänk av kroppsvätskor används visir eller motsvarande stänkskydd.

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdpersonal ska också arbeta på ett sätt så att stick/skärskador förebyggs.