Behandla F-9

Ett processarbete planeras starta under hösten 2025 för att vidareutveckla behandlingen i Västra Götalandsregionen.

Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar. 

Vid besök inom sjukvård ska viktutveckling observeras.

• Kontrollera tillväxt.
• och beskriva BMI-utvecklingen som en resa (dvs avdramatisera).
• Hälsosamtal (0, 4 och 7/8 årskurs) och längd/viktmätning vartannat år i EMI. Gruppundervisning om levnadsvanor, projekt för bättre kroppskännedom (större tolerans). Generell utbildning för att mota okunskap om obesitas och rätt bemötande hos övrig personal på skolan. 

Kort bakgrund

Grunden för all obesitasbehandling hos barn är ett multidisciplinärt specialistteam som erbjuder kombinerad levnadsvanebehandling ( individuell anpassning av kost, fysisk aktivitet och beteendeförändringar). För att kunna identifiera behandlingsbehov och behovsgrupp behöver teamet först utreda bakgrunden till barnets/ungdomens obesitas. För mer detaljer kring olika behovsgrupper – se Socialstyrelsens rekommendationer.  

Det är därför viktigt att skyndsamt behandla obesitas på ett evidensbaserat sätt. Det är störst chans till nedgång i BMI SDS i lägre åldrar (före 11 år). Det är därför viktigt att vården behandlar obesitas så tidigt som möjligt. På grund av vanlig överväg NPF utredning vid symptom i minst två miljöer ( skola, hemmet eller mottagningen) samt vid utebliven viktnedgång. Generellt kan sägas att anpassningar för NPF kan med fördel även användas för övriga obesitaspatienter på mottagningen.

Ett gott bemötande är avgörande för framgångsrik behandling. Det är vanligt att såväl barn som föräldrar har tidigare erfarenhet av dålig behandling på grund av sin vikt -såväl inom vården som i skola och arbete - vilket kan ligga till hinder för en framgångsrik allians med familjen.

Att tidigt i kontakten arbeta med skuldavlastning, definiera hinder och förväntningar skapar en bra allians med familjen. Behandlingen av barnobesitas behöver individualiseras och skräddarsys till bakomliggande orsaken, och familjens kontaktytor och nätverk (skola) involveras.

Behandlingsmål

• Iso-BMI under gränsen för obesitas
• Hälsosam viktökning/tillväxt snarare än exakta BMI SDS
• Minskad risk för komplikationer (exempelvis diabetes, högt blodtryck, leverförfettning och sömnapné)
• Förändrade levnadsvanor
• Förbättrad livskvalitet
• Individuella mål

Utredning

Utredningen kan göras under enskilda besök alternativt teambesök. Den avslutas med att man tillsammans med familjen för en vårdplanering för kommande behandling. Läkarbesök ska alltid ingå i utredningen samt ytterligare kompetens från teamet.

• Inhämta familjens förväntningar och inställning
• Genom förslagsvis Motiverande samtal (MI) som metod identifierar man riskfaktorer, familjens tidigare erfarenheter av obesitasvård, hinder för framgångsrik behandling och vilken behovsgrupp patient och familj tillhör. Motivationsskattning med vårdnadshavare och barn från cirka tio år. Olika skattningsskalor kan användas enligt Motiverande samtal.
• Hälsoinventering med fokus på: Kost, Fysisk aktivitet, Sömn, Psykosocial hälsa (använd exempelvis PedsQL som skattningsformulär)
• Provtagning: frittT4, TSH, fP-glukos, HbA1c, fS-insulin, ASAT, ALAT, lipidstatus, CRP). Se Utredningslista enligt NAG
• Anamnes inkluderat inventera comorbiditet och glöm inte efterhöra NPF-diagnoser
• Läkarundersökning och bedömning (glöm inte acantosis nigricans, blodtryck, midjemått och pubertetsbedömning hos ungdomar)
• Särskilda hälsorisker

Behandlingsbehov och behandling på olika vårdnivå

Utifrån den utredning som gjorts identifieras behandlingsbehov och tidigt röja hinder för framgångsrik behandling (detta får man räkna tar tid). Patienter som identifierats till behovsgrupp 1 och 2 ska kunna behandlas inom alla olika aktuella vårdnivåer. Behandlingsbehovet kan alltid korrigeras under behandlingens gång.

Samtidigt med identifikation av behandlingsbehov görs en individuell vårdplan. Den individuella vårdplaneringen ska vara motivationshöjande och fungera som ett skräddarsytt behandlingsprogram som utformas tillsammans med familjen. Här tydliggörs mål och förväntningar. Vårdplanen ska dokumenteras och ges ut till familjen.

Vid återbesök kan man varva digitala besök med fysiska. Ungefärliga riktlinjer antal besök (fysiska eller digitala utifrån behov) per behovsgrupper:

1. På egen hand: (4 gånger/år): Initialt sjuksköterska, dietistinfo, läkare för årskontroll. När det går - remittera till nästa lägre instans.
2. Med stöd: (besök 4-12 gånger/år): Tillgång till sjuksköterska, dietist, kurator, psykolog, fysioterapeut och läkare för årskontroll.
3. Med utökat stöd: (besök 6-20 gånger/år): Tillgång till sjuksköterska, läkare för årskontroll och eventuell mellanliggande kontroll, dietist, psykolog, kurator, fysioterapeut, arbetsterapeut.

Behandling sker på framför allt på tre nivåer, men med vissa lokala undantag: 

1. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning gör första utredningen
   • Team bestående av läkare, sjuksköterska och dietist, med möjlighet att anlita kurator och psykolog.
   • Teamet ska kunna behandla med kombinerad levnadsvanebehandling samt med hjälp av validerat föräldrastödsprogram (typ COPE, Mer och mindre) i minst 12 månader.
   • Behandlingsresultat utvärderas tydligt i samförstånd med familjen 1 gång/år.
   • Remittera vidare vid resistent obesitas.

2. Länssjukvård:

 Hit remitteras barn som behöver

• Här erbjuds förutom kombinerad levnadsvanebehandling, inklusive validerat föräldrastödsprogram, även läkemedel.
• Regelbundna besök bör erbjudas till sjuksköterska, dietist, kurator, psykolog, fysioterapeut 4-12 gånger per år inkluderat läkarbesök vid årskontroll, för familjer som behöver måttligt med stöd. Behandlingen kan ske individuellt eller i grupp. . I status: Acanthosis nigricans, vikt, längd, midjemått. Vid behov görs pubertetsbedömning hos tonåringar av läkare. En gång om året tas (insulin, glukos, LDL och HDL-cholesterol), leverstatus och blodtrycksmätning.
• Vid behov av utökat stöd har man tätare besök (6-20 gånger/år) enligt upprättad individuell vårdplan. 

3. Regionsjukvård: 

• Hit remitterar man barn med monogen obesitas, samsjuklighet såsom typ 2 diabetes och hög risk för lever- eller kardiovaskulär sjukdom.
• Här erbjuds förutom läkemedelsbehandling även kirurgisk behandling.
• För patienter som behöver vara kvar i lägre instans bör konsultmottagning erbjudas av regionteamet.