Unga biblioteksutvecklare formar framtidens bibliotek i Örebro
I Örebro har man länge velat få in ungdomsperspektivet på allvar på biblioteket. Nu har man gått från teori till praktik då man har anställt sex ungdomar med olika språkbakgrunder. Under tre år ska de arbeta som unga biblioteksutvecklare och vara med att bygga bibliotekets verksamhet framåt. "Vi måste bevisa att det finns en speciell kompetens i det här arbetet som inte vem som helst har", säger Edith Barlow projektledare för Unga biblioteksutvecklare.
Tillsammans med en kollega hade ungdomsbibliotekarien Karl Göransson länge funderat över hur man på ett konkret sätt skulle kunna ge unga inflytande i biblioteksverksamheten. När enhetschefen Barakat Aldammad började jobba på biblioteket konkretiserades tankarna. Pengar ansöktes, projektet tog form och rekryteringsprocessen drog i gång i början av 2025.
En viktig del var att ge ungdomarna titeln biblioteksutvecklare i stället för läsambassadör. Det var också avgörande att de skulle få en bra lön och inte de 70-80 kronorna som kommunens feriearbetare oftast får.
- Det var superviktigt för oss. De är inte feriejobbare, vi vill ha kontinuiteten och bolla med dem: ”Vad tycker ni om det här? Är det här cringe? Är det här kasst eller bra?”. De får lön och ska komma med egna idéer och vi kommer även att ställa krav på dem, säger Karl Göransson.
De ungdomar som man sökte efter skulle spegla staden utifrån de språk som talas i den. 110 ansökningar kom in, 25 kandidater kallades till intervju och sex ungdomar valdes slutligen till projektet. De är mellan 16-18 år, kommer från olika delar av Örebro och har en rad olika kompetenser med sig in i projektet. En av dem är Faatma Abukar som tidigare hade sökt jobb på biblioteket men blivit nekad på grund av sin unga ålder.
- När jag inte kunde jobba här skapade jag ett BookTok-konto i stället där jag har lagt ut mina tips. Sedan var jag här och skulle hämta en reserverad bok, såg annonsen och sökte jobbet, berättar hon.
Skapa aktiviteter och vara förebild
Under rekryteringsprocessen fick samtliga frågor om vad deras modersmål betyder för dem, men även om hur deras läsning såg ut. Yusef Saids intervju berörde projektledaren Edith Barlow då han berättade om sin resa som läsare och ville hjälpa andra att komma i gång med sin läsning.
- Innan det här var jag inte någon storläsare, nu har jag kommit in mer i böcker. Det är min favoritdel av jobbet, säger han.
Tanken är inte att ungdomarna ska stå i disken på biblioteket förklarar Edith Barlow. De ska göra aktiviteter och komma med inspel kring hur den befintliga verksamheten kan förbättras ur ett ungdomsperspektiv. Det handlar också om att vara en ung förebild och att hjälpa ungdomarna att bygga sina kompetenser, oavsett om de i framtiden hamnar i biblioteksbranschen eller inte.
- De här ungdomarna har ett nätverk med barn, unga och familjer. Om man kliver in i biblioteksrummet och ser Yusef eller Hiba så känner man igen sig. Man skapar nyfikenhet: ”Jobbar du på biblioteket, då kan vi också jobba på biblioteket framöver”, säger enhetschef Barakat Aldammad.
Vill göra läsning mindre nördigt
En av projektets utmaningar har varit att begränsa den höga ambitionsnivån som de unga biblioteksutvecklarna har. Det finns många idéer och uppslag men en bärande del är de bokklubbar på olika språk som kommer att hållas i de olika stadsdelarna i Örebro. Ungdomarna själva hoppas kunna göra läsning lite mindre nördigt genom att vara läsande förebilder.
- Vi vill göra det lite fräschare än skolundervisningens läsning. Vi kanske kan få ett sammanhang där man kan hänga för att man läser samma bok eller gillar samma typ av litteratur. Och om bokklubbarna drar de som redan läser har vi också ett initiativ med en drop in. Dit kan man komma utan anmälan eller krav och få tips av oss ungdomar, säger Hiba Ali Agha.
Marwa Sarwari berättar att de även försöker att normalisera läsning genom att sitta i biblioteket och ha silent reading. Hennes modermål är dari och att få använda det som ett arbetsverktyg har hittills varit positivt. Inte minst med tanke på att få förväntar sig att träffa på biblioteksanställda med ett annat modersmål än svenska.
- Vi höll i en aktivitet och då var en man där med sina barn. Han försökte uppmana sina barn att prata svenska för att de inte skulle känna sig utanför. Då sa jag ”ni är inte de enda som talar dari här” och då började de känna sig mer bekväma. Det var lite av en skön känsla, tycker Marwa Sarwari.
Förändringsresa som kräver mod och nyfikenhet
Just nu pågår bland annat planering av aktiviteter och samarbeten. Biblioteket delar hus med kulturskolan, något som bäddar för att det kan komma att skapas scenkonst på bibblan. Här kommer Emil Cederulfs kompetens väl till pass, han har jobbat mycket med teater och kan bidra med sina erfarenheter in i projektet. För omgivningen är hans nya titel, biblioteksutvecklare, lite svår att förklara men många blir nyfikna.
- De flesta förstår väl inte riktigt vad man menar. Man måste beskriva vad vi har gjort och vad vi kommer att göra. Men de flesta är väldigt glada och säger ”det skulle jag också vilja göra”, säger han.
- Mina kompisar tycker allt det här är jätteroligt. När man tänker på Örebro bibliotek är det få som tänker ungdomar och att jag har får vara del av det här är stort. På min skola blev de faktiskt så pass inspirerade av det här att de har öppnat en egen bokklubb, berättar Qadra Mohamad.
En förhoppning är att Unga biblioteksutvecklare inte blir en tillfällig insats på tre år utan att projektet ska leva vidare. Projektledaren Edith Barlow hoppas att politikerna kan se de resultat som de kommer att leverera och vilja se en fortsättning. Karl Göransson ser att projektet kommer att bidra till hans egen utveckling och ställa krav på att organisationen förändras, inte bara i ungdomsarbetet utan i hur man tänker.
- Det är en otrolig lyx att ha en massa smarta ungdomar att diskutera med. Men det uppstår också många praktiska utmaningar och frågor som när ungdomarna bland annat frågar varför vi inte kan ha TikTok.
Barakat Aldammad anser att det krävs en stor förändring på folkbiblioteken kring hur man tänker och reagerar utifrån de utmaningar som finns i samhället gällande barn, unga och delaktighet. Det är ett måste att man måste förändras tycker han.
- Det krävs mod att man vara med under en hel förändringsresa och inte bara prata om ett projekt. Vi måste prata om hur det ska leva vidare och för att det ska leva vidare krävs både mod och nyfikenhet. Det är en resa för oss alla, inte bara för de nio som är med i det här projektet.
Text: Annsofie Andersson
Läs om hur Örebro bibliotek jobbar för att vara tillgängliga för sina teckenspråkiga besökare här
Läs om det ålders- och demensvänliga biblioteket Deichman Oppsal i Oslo här
Fakta
Projektet Unga biblioteksutvecklare startade i januari 2025 och pågår i tre år framöver. Syftet med projektet är att anställa unga med flerspråkighet för att öka ungas läsande och ta till vara ungdomars kunskap och kompetens för att bidra till bibliotekets utveckling.
Kulturrådet har beviljat projektet bidrag på drygt en miljon kronor.
Ungdomarna som har anställts arbetar sex till åtta timmar i veckan under skolveckor, på sommaren och under loven upp till 20 timmar i veckan. De unga biblioteksutvecklarna har en lön på 135 kronor i timmen.
Bland de sex ungdomarna som har anställts är språken somaliska, svenska, dari, persiska och arabiska representerade.
Några av aktiviteterna som hittills har kommit ur projektet är pop-up picknickar och pysseltillfällen, silent reading i biblioteket, högläsning för barn och start av flerspråkiga bokklubbar.
Källa: Örebro bibliotek
