Saker och ting

Vitteneskatten är Sveriges till vikten tredje största guldskatt, bestående av fyra och en halv guldring på sammanlagt 1,9 kg, funnet vid Vittene, Norra Björke socken, i Trollhättans kommun söder om Hunneberg.

I Lödöse har man hittat en så kallad Jacobsmussla från Santiago de Compostela i Spanien, daterad till 1100-talet. Borrhålen i musslan gjordes för att kunna sy fast det på klädedräkten. Aposteln Jakob, Johannes bror dog som martyr i Jerusalem år 42 e.Kr. Han blev pilgrimernas skyddshelgon och graven blev snart ett av Europas viktigaste vallfartsmål. Jacob avbildas ofta med sitt eget pilgrimsmärke, musslan.

Den enkla kistan var inte något föremål som direkt fångade ögat där den stod, instuvad och bortglömd på vinden, fylld med väl använda vardagsföremål. Ändå berättar föremålen en hel livshistoria – den om trotjänarinnan Maria Johansson i Vänersborg.

Det egyptiska forntidskabinettet på Vänersborgs museum är en veritabel skattkammare för den som är det minsta intresserad av historia och internationellt kulturarv. Här följer berättelsen om ett guldskimrande fragment från en avlägsen tid, men som fortfarande känns märkligt levande.

I Lödöse har man hittat den här barnkängan och vuxenkängan i läder från 1200- eller 1300-talet. Kanske tillhörde de en liten pojke som gick tillsammans med sin pappa? Kängorna är mycket välbevarade tack vare de gynnsamma markförhållandena i Lödöse.

I runskriften på en medeltida skälkniv kan man läsa en sällsynt kärlekshälsning från medeltiden. Kanske har den använts som gåva vid ett bröllop, eller är det kanske en vädjan från ett fall av olycklig kärlek?

Vid utgrävningar i Lödöse 1971 fann man en komplett gjutform med en miniatyryxa från 1200-talets andra hälft. Yxan har använts som pilgrimsmärke vid St: Olofs kyrka i Lödöse från 1100-talet.

Vid utgrävningar i Lödöse i början på 1960-talet hittades en flera medeltida nycklar, en viktig hustrusymbol som innebar ansvar för hus och hem.

En legend berättar att en grym fogde lät sina undersåtar svälta och frysa till döds på två stenar, där Gullspångsälven rinner ut i Vänern i Amnehärads socken. Enligt traditionen kallas de Stora och Lilla plågan eller fängelse- eller hungerstenarna.

Även om viljan är god kan det ändå bli fel. Hällristningarna i Bohuslän må vara huggna i sten, men det betyder inte att de kommer vara för evigt.

Ett brev skrivet i Lödöse vittnar om en våldsam, något urspårad, historia om två munkar av det lite råare slaget. Fattigdomslöftet, som är munkarnas egen kodex, verkar inte ha stillat de bådas begär efter pengar och egendom.

En sägen säger att soldat Nordenstierna såg var dödskulan hamnade efter att den studsat mot en sten. Kulknappen tog han med sig hem till Öxnevalla i Marks kommun. En smed hittade den mytomspunna kulknappen två hundra år senare.

Tala Priswalk hette en gatusmart kvinna i Lödöse på 1300-talet. När den rika brodern dog plockade hon på sig hans pengar och stack. Kvar i Lödöse fanns de rättmätiga arvingarna, Talas tre brorssöner.

Djur och natur har varit en avgörande del av vår tillvaro genom alla tider. Från den ristade bronsåldersvalen på Vitlyckehällen till Malmska valen på Göteborgs naturhistoriska museum.

Det finns många mytomspunna varelser, inte minst i djurriket. Kan du gissa vilket av dessa tre som finns i verkligheten?

Känt dig lite risig det sista? Då kanske det är en idé att besöka en trolltall? Långt in på 1900-talet trodde man att särskilda träd kunde bota sjukdomar.

Halm kanske inte ser mycket ut för världen, men det kan faktiskt frambringa magi. I Dalsland har materialet länge använts för att tillverka så kallde julegoppor: små halmfigurer som ser ut som hönor. En julgoppa berättade om hur saker skulle bli.

Finns det något mer illaluktande än en hankatt i mars? ”Knappast” är svaret du hade fått om du frågat en medeltidsmänniska i Lödöse, där det under perioden fanns väldigt många katter. Men luktade det verkligen värre på medeltiden än vad det gör idag? I viss mån är det faktiskt sant – det stank på medeltiden.

Är det sant att det simmade alligatorer i Sverige på 1800-talet? Ja, åtminstone en alligator i vattnen utanför Vänersborg.

Det finns gott om mytiska berättelser och okända historier i museernas samlingar. På Vänersborgs museum finns till exempel en figurin av väktaren Anubis i det Egyptiska kabinettet.

Är farkosterna, som vi idag kallar båtar, på hällristningarna egentligen slädar? Den frågeställningen väckte professor Brezelius redan 1841.

Ett föremål har samlats in, dokumenterats och bevarats i en museisamling måste ju vara ekonomiskt värdefullt, eller? Visst kan ett föremål vara värt mycket pengar, men det är långt ifrån det som är viktigt i en museisamling.

Det finns en märklig linje på vissa hällristningar som föreställer män. Kan det verkligen vara en svans? Eller är det kanske ett kvastskaft? Nja, sanningen är mer krigisk än så.

Har du också fastnat på sidan med horoskop i en veckotidning hos frisören? Eller kanske lånat en bok om astrologi på biblioteket? Astrologi har något lite pinsamt över sig, trots att det varit en gemensam nämnare mellan kulturer i årtusenden.