Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

FaR-studien Göteborg

Här hittar du information om FaR-studien Göteborg och dess olika delprojekt.

FaR-studien i Göteborg startade 2010 på 15 vårdcentraler där 444 patienter i åldrarna 27–85 år, med metabola riskfaktorer och fysiskt inaktiva erbjöds FaR-behandling. Patienterna inkluderades under tidsperioden 2010–2014 och erbjöds uppföljning under sammanlagt 5 år.

FaR-behandling är idag otillräckligt implementerat inom svensk hälso- och sjukvård och mer forskning behövs för att utvärdera effektiva FaR-behandlingsstrategier.

Syftet med FaR-studien Göteborg att både ur kort- och långtidsperspektiv utvärdera Svensk FaR-behandling gällande fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer, samt att utforska möjliga prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitetsnivå. Syftet har också varit att utvärdera två olika FaR-behandlingsstrategier, antingen via vårdcentral eller via fysioterapeut, för patienter som efter 6 månaders FaR-behandling fortfarande varit otillräckligt fysiskt aktiva, samt beräkna kostnadseffektiviteten ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

I denna studie gjordes en 6-månaders uppföljning av FaR-behandling på vårdcentral. Under dessa 6 månader träffade 80 % av patienterna sin FaR-behandlare 1–2 gånger. Av 368 patienter som följdes upp så hade 73 % ökat sin fysiska aktivitetsnivå och 42 % hade nått en tillräcklig fysisk aktivitetsnivå (≥ 150 min/v) enligt folkhälsorekommendationen. Flertalet metabola riskfaktorer och livskvalitetsparametrar hade förbättrats.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av artikel 1 (pdf)

FaR-studien Göteborg artikel 1 i helhet (webbsida)

I denna studie identifierades 4 prediktorer till ökad fysisk aktivitet efter 6 månaders FaR-behandling; en positivt skattad tilltro och förändringsberedskap, en positivt skattad fysisk hälsa samt ett BMI <30 kg/m2. Det visade sig också att de minst fysiskt aktiva patienterna ökade sin fysiska aktivitetsnivå mest (84 % av dessa patienter) och med 1–3 positivt skattade prediktiva faktorer, så var andelen patienter med ökad fysisk aktivitetsnivå än större (87–95 %) vid 6-månadersuppföljningen.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av artikel 2 (pdf)

FaR-studien Göteborg artikel 2 i helhet (webbsida)

Här inkluderades 190 patienter, som efter 6 månaders FaR-behandling på vårdcentral var otillräckligt fysiskt aktiva (<150 min/v). Patienterna randomiserades till fortsatt FaR-behandling under två år via vårdcentral (VC-grupp) eller via fysioterapeut (FT-grupp). Båda långtidsinterventionerna ökade fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienterna utan någon signifikant skillnad mellan grupperna. De uppmätta förbättringarna verkade också vara oberoende av förändringar i farmakologisk behandling. Det kontinuerliga stödet till patienten och durationen av FaR- behandlingen bedömdes vara viktiga faktorer för ökad fysisk aktivitet.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av artikel 3 (pdf)

FaR-studien Göteborg, artikel 3 i helhet (webbsida)

I en treårig hälsoekonomisk utvärdering så gjordes en kostnadseffektivitetsanalys av interventionen i de två ovan beskrivna FaR-behandlingsgrupperna. Utifrån ett samhällsperspektiv, beräknades kostnaden vara 147 250 SEK för ett kvalitetsvaliderat levnadsår (QALY – kostnaden för ett friskt levnadsår) för FT-gruppen jämfört med VC-gruppen. Betalningsviljan (willingness to pay) för en QALY beräknades till 150 000 SEK för att FT-interventionen skulle anses vara kostnadseffektiv jämfört med VC-interventionen, en summa som motsvarar en måttlig kostnadsnivå. Resultaten i båda grupperna var lika goda och gjorde slutsatsen om kostnadseffektivitet osäker.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av artikel 4 (pdf)

I denna intervjustudie fick 20 patienter, varav 9 kvinnor, med en medelålder på 58 år delge sina erfarenheter av 5 års FaR-behandling på en av 15 vårdcentraler i Göteborg. Samtliga patienter var vid start fysiskt inaktiva och hade metabola riskfaktorer. Patienternas erfarenheter kan delas in i 3 kategorier: Den individuella anpassningen är viktig och bidrar till ökad fysisk aktivitet. Uppföljningen och det kontinuerliga stödet hjälper till att prioritera och bibehålla förändrad aktivitetsnivå. Patienterna upplever också att egen-val och egenbestämmande i FaR-processen ökar motivationen. Resultaten från denna studie visar på att det är viktigt att individualisera och kontinuerligt följa upp rekommenderad fysisk aktivitet. Patienterna var också nöjda med kompetensen och professionaliteten hos sin FaR-behandlare och fick insikt om betydelsen av ökad fysisk aktivitet för en bättre hälsa.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av artikel 5 (pdf)

FaR-studien Göteborg, artikel 5 i helhet (webbsida)

Artikel 1 - 4 utgjorde basen i den avhandling som publicerades under 2020 som visar att FaR-behandling i ordinarie primärvårdsverksamhet är möjlig för att öka fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer. Resultaten verkar vara mest uttalad hos patienter med lägst fysisk aktivitetsnivå. Dessa förändringar är naturligtvis till nytta för patienterna i sig, men kan också leda till minskad belastning och minskade kostnader för hälso- och sjukvården. Identifieringen av prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitet och nyttan av långtidsbehandling med FaR är viktig. Dessa fynd ger medarbetare inom hälso- och sjukvården ökad möjlighet att stödja patientens förändringsprocess samt att individualisera FaR behandlingen. Fynden från denna avhandling kan underlätta spridningen av FaR-behandling som en viktig metod inom hälso- och sjukvården för att uppnå positiva hälsoeffekter hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer.

FaR-studien Göteborg, sammanfattning av avhandlingen (pdf)

FaR-studien Göteborg, hela avhandlingen (webbsida)

Distriktssjuksköterskorna Marlene Bannies och Carolina Landerfors Jonestål har i sitt magisterarbete undersökt innehållet i FaR-förskrivningen och tittat på förändring gällande innehåll och fyra hälsoparametrar vid 6-månader. Vanligaste rekommendationen visar sig vara: Promenad på måttlig intensitetsnivå, 30-44 minuter/tillfälle, 2-5 gånger/vecka. Vid 6 månader sågs en ökad dos gällande minuter/tillfälle. En förbättring vad gäller hälsoparametrarna BMI, midjemått, allmän hälsa och psykiskt välbefinnande kunde ses hos kvinnor och midjemått, allmän hälsa hos män.

Fysioterapeut Sabine Vesting har i sitt masterarbete tittat på samband mellan fysisk aktivitetsnivå och socialt stöd. Män i åldern 27-53 år uppvisar ett starkt samband med uppnådd fysisk aktivitetsnivå enligt folkhälsorekommendation och socialt stöd från familj.

Om du vill läsa artikeln i sin helhet, mejla stefan.lundqvist@vgregion.se.

En nyligen publicerad studie visar att konditionen ökar hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer som får FaR. Kondition är sparsamt utvärderat i primärvårdssammanhang, trots att det är en oerhört viktig hälsoparameter.

Studien inkluderade 98 patienter som inte ökat sin fysiska aktivitetsnivå med sedvanlig FaR-behandling på vårdcentral under sex månader. Patienterna blev slumpmässigt utvalda att få förstärkt FaR-stöd från fysioterapeut under två år. Ett kontinuerligt och långsiktigt FaR-stöd från fysioterapeut (inklusive konditionstester) ger möjlighet för denna patientgrupp att öka sin fysiska aktivitet och kondition. Resultaten ger också en indikation för hur vi kan stödja patienter som initialt i FaR-behandlingen inte lyckas öka sin fysiska aktivitet.

Artikel: Nonresponders of Physical Activity on Prescription (PAP) Can Increase Their Exercise Capacity with Enhanced Physiotherapist Support (webbsida).

Författare: Tom Martinsson Ngouli, Mats Börjesson, Åsa Cider, Stefan Lundqvist.

Senast uppdaterad: 2021-09-22 11:39