Matvanor

Här finns information om och definitioner av hälsosamma och ohälsosamma matvanor och identifiering för risker och rekommenderade åtgärder. För fördjupad information läs kunskapsstöd – Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa.

Maten har stor betydelse för människans hälsa, välmående och prestationsförmåga, på kort och lång sikt. Med hälsosamma matvanor är sannolikheten större att behovet av näringsämnen tillgodoses, samtidigt som goda matvanor kan skydda mot vissa sjukdomar. Ohälsosamma matvanor kan däremot ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Ohälsosamma matvanor ökar risken att drabbas av fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.

Definitioner

Definition – hälsosamma matvanor

Hälsosamma matvanor är när energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster svarar till individens behov. Den allmänna rekommendationen för att motverka kostrelaterade sjukdomar är Livsmedelsverkets kostråd.

Definitionen av hälsosamma matvanor är densamma för gravida, unga under 18 år och barn över två år, med vissa undantag. För barn under fyra år är rekommendationen att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden successivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram per dag. Vid 10 års ålder är rekommendationen som för vuxna, nämligen 500 gram per dag.

Definition – ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Ohälsosamma matvanor kan innebära både ett för stort eller ett för litet intag av näringsämnen eller livsmedel i förhållande till det individuella behovet.

Grupper med särskild risk

För grupper med särskild risk är det extra angeläget med stöd för att äta hälsosamt. Exempel på grupper med särskild risk är personer med sjukdom (t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller depression) fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck eller blodfettsrubbningar) eller andra riskfaktorer.

Ohälsosamma matvanor under graviditet kan innebära (utöver samma risk som för vuxna generellt) en risk för kraftig viktuppgång. Det ökar i sin tur risken för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och förlossningskomplikationer, med konsekvenser för barnets hälsa på både kort och lång sikt.

Barn och unga

Ohälsosamma matvanor hos barn och unga under 18 år bedöms öka risken för övervikt och fetma. Barns matvanor påverkar även riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, såsom insulinresistens, LDL-kolesterol och blodtryck – både i barndomen och som unga vuxna. För definition av hälsosamma matvanor för barn och unga, se ovan.

Utredning

Bedömning av matvanor är komplex och omfattar flera olika dimensioner. För att kartlägga vilken typ av rådgivning patienten bör ha kan kostindex användas. Kostindex ger ingen heltäckande bild av en persons matvanor, utan bör ses som ett screeninginstrument och som en del i en bredare bedömning av patientens matvanor. Kostindexet fångar dem med störst behov att förändra sin matvanor. Frukostfrågan ligger utanför kostindex och ger ett mått på måltidsordning och planeringsförmåga.

Undernäring är en annan sida av ohälsosamma matvanor och fångas inte upp av Kostindex.

Kartläggning av en persons matvanor sker bäst genom samtal och frågeställningar som:

Hur ser dina matvanor ut? Vill du berätta? Vet du hur dina matvanor påverkar din hälsa? Vill du veta mer? Får jag berätta? Vad upplever du är bra och dåligt med dina matvanor? Skulle det vara möjligt för dig att ändra dina matvanor på något sätt?

Behandling

Rekommenderad insats: Kvalificerat rådgivande samtal

Rådgivaren ska vara legitimerad dietist eller annan legitimerad personal med fördjupad ämneskunskap inom matvanor och nutrition. Dialog anpassad till patientens medicinska tillstånd, risknivå, ålder och andra förutsättningar. Kompletteras med hjälpmedel och/eller verktyg. Samtalet bör vara personcentrerat och inkludera teoribaserade, strukturerade samtalsmodeller för beteendeförändring och kan ges individuellt eller i grupp.

För förändring av matvanor krävs i många fall regelbunden uppföljning. Rådgivande samtal kan dock utgöra det första steget i en rådgivning som leder vidare till ett kvalificerat rådgivande samtal.

Vårdprocess och vårdnivåer

Samtliga rådgivningsnivåer inklusive kvalificerat rådgivande samtal utförs inom såväl primärvården som inom specialistsjukvården.

Om patienten remitterats för behandling med kvalificerat rådgivande samtal är den vårdnivå som genomför behandlingen ansvarig för att följa upp resultatet. Uppföljning ingår som en naturlig del av det kvalificerade rådgivande samtalet. Patienten återremitteras därefter till ordinarie vårdgivare.

Livsstilsformulär

Matvanor

Matvanor

Matvanor - Arabiska

Matvanor - Persiska

Matvanor - Somaliska

Eating Habits - English

Tolkningsstöd

Tolkningsstöd för frågor om matvanor

Broschyrer/material på svenska kan beställas via Marknadsplatsen. Alla översatta broschyrer ska laddas ner och skrivas ut.

Ebba Linderoth

Handläggare, annan
Telefonnummer

Senast uppdaterad: 2018-11-09 13:53