Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet Hoppa till chatbot

FaR-forskning

Här hittar du forskning om FaR (Fysisk aktivitet på Recept) i Västra Götalandsregionen.

I fliken längst ner på sidan hittar du referenser till FaR-forskning som skett i övriga Sverige.

Om du vill läsa mer forskning om fysisk aktivitet så hittar du samlad information på hemsidan FYSS.

FaR-studien i Göteborg startade 2010 på 15 vårdcentraler där 444 patienter i åldrarna 27–85 år, med metabola riskfaktorer och fysiskt inaktiva erbjöds FaR-behandling. Patienterna inkluderades under tidsperioden 2010–2014 och erbjöds uppföljning under sammanlagt 5 år.

FaR-behandling är idag otillräckligt implementerat inom svensk hälso- och sjukvård och mer forskning behövs för att utvärdera effektiva FaR-behandlingsstrategier.

Syftet med FaR-studien Göteborg att både ur kort- och långtidsperspektiv utvärdera Svensk FaR-behandling gällande fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer, samt att utforska möjliga prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitetsnivå. Syftet har också varit att utvärdera två olika FaR-behandlingsstrategier, antingen via vårdcentral eller via fysioterapeut, för patienter som efter 6 månaders FaR-behandling fortfarande varit otillräckligt fysiskt aktiva, samt beräkna kostnadseffektiviteten ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Artikel 1

I denna studie gjordes en 6-månaders uppföljning av FaR-behandling på vårdcentral. Under dessa 6 månader träffade 80 % av patienterna sin FaR-behandlare 1–2 gånger. Av 368 patienter som följdes upp så hade 73 % ökat sin fysiska aktivitetsnivå och 42 % hade nått en tillräcklig fysisk aktivitetsnivå (≥ 150 min/v) enligt folkhälsorekommendationen. Flertalet metabola riskfaktorer och livskvalitetsparametrar hade förbättrats.

Sammanfattning av artikel 1 (pdf)
Artikel 1 i helhet (webbsida)

Artikel 2

I denna studie identifierades 4 prediktorer till ökad fysisk aktivitet efter 6 månaders FaR-behandling; en positivt skattad tilltro och förändringsberedskap, en positivt skattad fysisk hälsa samt ett BMI <30 kg/m2. Det visade sig också att de minst fysiskt aktiva patienterna ökade sin fysiska aktivitetsnivå mest (84 % av dessa patienter) och med 1–3 positivt skattade prediktiva faktorer, så var andelen patienter med ökad fysisk aktivitetsnivå än större (87–95 %) vid 6-månadersuppföljningen.

Sammanfattning av artikel 2 (pdf)
Artikel 2 i helhet (webbsida)

Artikel 3

Här inkluderades 190 patienter, som efter 6 månaders FaR-behandling på vårdcentral var otillräckligt fysiskt aktiva (<150 min/v). Patienterna randomiserades till fortsatt FaR-behandling under två år via vårdcentral (VC-grupp) eller via fysioterapeut (FT-grupp). Båda långtidsinterventionerna ökade fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienterna utan någon signifikant skillnad mellan grupperna. De uppmätta förbättringarna verkade också vara oberoende av förändringar i farmakologisk behandling. Det kontinuerliga stödet till patienten och durationen av FaR- behandlingen bedömdes vara viktiga faktorer för ökad fysisk aktivitet.

Sammanfattning av artikel 3 (pdf)
Artikel 3 i helhet (webbsida)

Artikel 4

I en treårig hälsoekonomisk utvärdering så gjordes en kostnadseffektivitetsanalys av interventionen i de två ovan beskrivna FaR-behandlingsgrupperna. Utifrån ett samhällsperspektiv, beräknades kostnaden vara 147 250 SEK för ett kvalitetsvaliderat levnadsår (QALY – kostnaden för ett friskt levnadsår) för FT-gruppen jämfört med VC-gruppen. Betalningsviljan (willingness to pay) för en QALY beräknades till 150 000 SEK för att FT-interventionen skulle anses vara kostnadseffektiv jämfört med VC-interventionen, en summa som motsvarar en måttlig kostnadsnivå. Resultaten i båda grupperna var lika goda och gjorde slutsatsen om kostnadseffektivitet osäker.

Sammanfattning av artikel 4 (pdf)

Avhandling

Artikel 1 - 4 utgjorde basen i den avhandling som publicerades under 2020 som visar att FaR-behandling i ordinarie primärvårdsverksamhet är möjlig för att öka fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer. Resultaten verkar vara mest uttalad hos patienter med lägst fysisk aktivitetsnivå. Dessa förändringar är naturligtvis till nytta för patienterna i sig, men kan också leda till minskad belastning och minskade kostnader för hälso- och sjukvården. Identifieringen av prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitet och nyttan av långtidsbehandling med FaR är viktig. Dessa fynd ger medarbetare inom hälso- och sjukvården ökad möjlighet att stödja patientens förändringsprocess samt att individualisera FaR behandlingen. Fynden från denna avhandling kan underlätta spridningen av FaR-behandling som en viktig metod inom hälso- och sjukvården för att uppnå positiva hälsoeffekter hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer.

Sammanfattning av avhandlingen (pdf)
Läs hela avhandlingen (webbsida)

Artikel 5

I denna intervjustudie fick 20 patienter, varav 9 kvinnor, med en medelålder på 58 år delge sina erfarenheter av 5 års FaR-behandling på en av 15 vårdcentraler i Göteborg. Samtliga patienter var vid start fysiskt inaktiva och hade metabola riskfaktorer. Patienternas erfarenheter kan delas in i 3 kategorier: Den individuella anpassningen är viktig och bidrar till ökad fysisk aktivitet. Uppföljningen och det kontinuerliga stödet hjälper till att prioritera och bibehålla förändrad aktivitetsnivå. Patienterna upplever också att egen-val och egenbestämmande i FaR-processen ökar motivationen. Resultaten från denna studie visar på att det är viktigt att individualisera och kontinuerligt följa upp rekommenderad fysisk aktivitet. Patienterna var också nöjda med kompetensen och professionaliteten hos sin FaR-behandlare och fick insikt om betydelsen av ökad fysisk aktivitet för en bättre hälsa.

Sammanfattning av artikel 5 (pdf)
Artikel 5 i helhet (webbsida)

 

En nyligen publicerad studie visar att konditionen ökar hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer som får FaR. Kondition är sparsamt utvärderat i primärvårdssammanhang, trots att det är en oerhört viktig hälsoparameter.

Studien inkluderade 98 patienter som inte ökat sin fysiska aktivitetsnivå med sedvanlig FaR-behandling på vårdcentral under sex månader. Patienterna blev slumpmässigt utvalda att få förstärkt FaR-stöd från fysioterapeut under två år. Ett kontinuerligt och långsiktigt FaR-stöd från fysioterapeut (inklusive konditionstester) ger möjlighet för denna patientgrupp att öka sin fysiska aktivitet och kondition. Resultaten ger också en indikation för hur vi kan stödja patienter som initialt i FaR-behandlingen inte lyckas öka sin fysiska aktivitet.

Artikel: Nonresponders of Physical Activity on Prescription (PAP) Can Increase Their Exercise Capacity with Enhanced Physiotherapist Support (webbsida).

Författare: Tom Martinsson Ngouli, Mats Börjesson, Åsa Cider, Stefan Lundqvist.

IMPA-projektet är ett forskningsprojekt om implementering av FaR (fysisk aktivitet på recept) för barn som har obesitas. FaR-metoden används inom barnverksamhet idag, men har tidigare i stort sett inte alls forskats på gällande barn.

Projektet har beviljats 5,7 miljoner kronor i forskningsmedel av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). IMPA står för ”Implementering av fysisk aktivitet på recept för barn som har obesitas”.

Projektet pågår mellan 2020 och 2024 och är ett samarbete mellan tre verksamheter inom Regionhälsan:

  • Centrum för fysisk aktivitet
  • Barn- och ungdomsmedicin
  • FoUU (Forskning och Utveckling och Utbildning).

Vill du läsa mer?

Du kan läsa mer om projektet i Projektbeskrivningen: Forskningsprojektet IMPA (pdf).

Kontaktpersoner

Följande kontaktpersoner finns hos Centrum för fysisk aktivitet, inom projektet:

 

Aktiv 65 är en hälsoscreening av 65-åringar. 2012 beviljades FaR®-teamet medel för att bedriva en hälsoscreening av 65-åringar. Studien vänder sig till alla listade 65-åringar på en offentlig och en privat vårdcentral. Genom att screena och arbeta med risk- och friskfaktorer hos individen är målet att undvika och/eller skjuta upp insjuknandet i diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. I arbetet används vetenskapligt utvärderade instrument såsom Hälsoprofilen, konditionstest och funktionstester.

Under 2021 presenteras ett magisterarbete utifrån datan som samlats in:
PHYSICAL FITNESS AND PHYSICAL ACTIVITY in persons 65 years of age living in the city center of Gothenburg.

Distriktssjuksköterskorna Marlene Bannies och Carolina Landerfors Jonestål har i sitt magisterarbete undersökt innehållet i FaR-förskrivningen och tittat på förändring gällande innehåll och fyra hälsoparametrar vid 6-månader. Vanligaste rekommendationen visar sig vara: Promenad på måttlig intensitetsnivå, 30-44 minuter/tillfälle, 2-5 gånger/vecka. Vid 6 månader sågs en ökad dos gällande minuter/tillfälle. En förbättring vad gäller hälsoparametrarna BMI, midjemått, allmän hälsa och psykiskt välbefinnande kunde ses hos kvinnor och midjemått, allmän hälsa hos män.

Fysioterapeut Sabine Vesting har i sitt masterarbete tittat på samband mellan fysisk aktivitetsnivå och socialt stöd. Män i åldern 27-53 år uppvisar ett starkt samband med uppnådd fysisk aktivitetsnivå enligt folkhälsorekommendation och socialt stöd från familj.

Om du vill läsa artikeln i sin helhet, mejla stefan.lundqvist@vgregion.se.

Fysioterapeut Panagiotis Kanellakis har i sitt master-arbete utvärderat FaR-fysioterapeutens arbete på motionsanläggning där 114 patienter med olika diagnoser följts upp efter en 6-månaders intervention. Ökad tilltro till att förändra fysisk aktivitet, en förbättrad fysisk aktivitetsnivå och högre egenskattad fysisk och psykisk hälsa är en del av resultaten vid 6-månaders uppföljning.

Om du vill läsa artikeln i sin helhet, mejla stefan.lundqvist@vgregion.se.

Fysioterapeut Charlotte Boman har i sitt magisterarbete undersökt Behov, hinder och möjligheter för att främja fysisk aktivitet för barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar – en fokusgruppstudie av pediatriska vårdgivares upplevelser.

Resultatet publiceras under 2021.

 

Det finns en hel del forskning om FaR nationellt i Sverige; i listan nedan hittar du referenser. Listan är skriven i alfabetisk ordning och uppdaterad 2021-05-20.

Andersen, Pia, Sara Holmberg, Lena Lendahls, Per Nilsen, and Margareta Kristenson. 2018. "Physical Activity on Prescription with Counsellor Support: A 4-Year Registry-Based Study in Routine Health Care in Sweden." Healthcare 6 (2):34.

Andersen, Pia, Lena Lendahls, Sara Holmberg, and Per Nilsen. 2019. "Patients’ experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden." BMC Public Health 19 (1):210. doi: 10.1186/s12889-019-6535-5.

Andersen P, Holmberg S, Årestedt K, Lendahls L, Nilsen P. Physical Activity on Prescription in Routine Health Care: 1-Year Follow-Up of Patients with and without Counsellor Support. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(16).

Bohman, Doris M., Linda Mattsson, and Gunilla Borglin. 2015. "Primary healthcare nurses’ experiences of physical activity referrals: an interview study." Primary Health Care Research & Development 16 (3):270-280. doi:10.1017/S1463423614000267.

Börjesson, M, Daniel Arvidsson, Å Blomqvist, E-L Daxberg, I.H. Jonsdottir, S Lundqvist, A Mellén, A Onerup, J Persson, P Sjögren, T Svanberg, and L Jivegård. 2018. Efficacy of the Swedish model for physical activity by prescription [Effektivitet av den svenska modellen för fysisk aktivitet på recept (FaR). In Regional activity based HTA Göteborg, Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, HTA-centrum.

Fagevik Olsén M, Wiklund M, Sandberg E, Lundqvist S, Dean E. Long-term effects of physical activity prescription after bariatric surgery: A randomized controlled trial. Physiotherapy theory and practice. 2021:1-11.

Gustavsson, Catharina, Maria Nordqvist, Kristina Bröms, Lars Jerdén, Lena V. Kallings, and Lars Wallin. 2018. "What is required to facilitate implementation of Swedish physical activity on prescription? – interview study with primary healthcare staff and management." BMC Health Services Research 18 (1):196. doi: 10.1186/s12913-018-3021-1.

Hagberg L, Lundqvist S, Lindholm L. What is the time cost of exercise? Cost of time spent on exercise in a primary health care intervention to increase physical activity. Cost Effectiveness and Resource Allocation. 2020;18(1):14.

Hellenius Mai-Lis. Prescribing Exercise in Clinical Practice. 2011. Curr Cardiovasc Risk Rep. 5:331

Hellgren, Margareta I., Per-Anders Jansson, Hans Wedel, and Ulf Lindblad. 2016. "A lifestyle intervention in primary care prevents deterioration of insulin resistance in patients with impaired glucose tolerance: A randomised controlled trial." Scandinavian Journal of Public Health 44 (7):718-725. doi: 10.1177/1403494816663539.

Hemmingsson, E., J. Uddén, M. Neovius, U. Ekelund, and S. Rössner. 2009. "Increased physical activity in abdominally obese women through support for changed commuting habits: a randomized clinical trial." International Journal Of Obesity 33:645. doi: 10.1038/ijo.2009.77.

Hendberg, P., H. Horder, and L. Ziden. 2014. "[Physical activity on prescription (PaP) after hip fracture lead to increased self-efficacy. Walks as a supplement compared with physical therapy alone]." Lakartidningen 111 (1-2):28-30.

Jansson AB, Carlsson G. Physical activity on prescription at the time of stroke or transient ischemic attack diagnosis - from a patient perspective. Disabil Rehabil. 2019:1-8.

Joelsson, Monica, Susanne Bernhardsson, and Maria E. H. Larsson. 2017. "Patients with chronic pain may need extra support when prescribed physical activity in primary care: a qualitative study AU - Joelsson, Monica." Scandinavian Journal of Primary Health Care 35 (1):64-74. doi: 10.1080/02813432.2017.1288815.

Joelsson M, Lundqvist S, Larsson MEH. Tailored physical activity on prescription with follow-ups improved motivation and physical activity levels. A qualitative study of a 5-year Swedish primary care intervention. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2020:1-12.

Kallings, L. V. 2008. "Physical Activity on Prescription -Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors. Doctoral Thesis." Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.

Kallings, L. V., ed. 2011. FaR® -Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. R 2011:30. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Kallings L, Leijon M. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept - FaR. Stockholm: The Swedish National Institute of Public Health, 2003.

Kallings, L. V. 2012. "Fysisk aktivitet på recept – en underutnyttjad resurs [Need for better implementation of physical activity on prescription]. (In Swedish with an English summary)." Läkartidningen 109 (51-52):2348-2350.

Kallings, L. V. 2016. "The organisation of promoting physical activity in health care - examples from the Nordic countries." Clinical Health Promotion 6, Supplement 2 (“Implementation of physical activity in health care - facilitators and barriers” Supplement by the HPH Task Force on Health Enhancing Physical Activity in Hospitals and Health Services):27-30.

Kallings LV. The Swedish approach on physical activity on prescription. (“Implementation of physical activity in health care - facilitators and barriers” Supplement by the HPH Task Force on Health Enhancing Physical Activity in Hospitals and Health Services). Clinical Health Promotion. 2016;6(Supplement 2):31-3.

Kallings, L. V., M. E. Leijon, J Kowalski, M. L. Hellenius, and A. Stahle. 2009. "Self-Reported Adherence: A Method for Evaluating Prescribed Physical Activity in Primary Health Care Patients." J Phys Act Health 6:483-492.

Kallings, L. V., M. Leijon, M. L. Hellenius, and A. Stahle. 2008. "Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life." Scand J Med Sci Sports 18 (2):154-161. doi: doi:10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x.

Kallings, L. V., and On behalf of the “Nordic network for physical activity food and health". 2010. Physical activity on prescription in the Nordic region - experiences and recommendations. Oslo: Helsedirekektoratet

Kallings, Lena V, Justo Sierra Johnson, Rachel M Fisher, Ulf de Faire, Agneta Stahle, Erik Hemmingsson, and Mai-Lis Hellenius. 2009. "Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial." Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 16 (1):80-84.

Lauruschkus Katarina, Hallström Inger, Westbom INger, Tornberg Åsa, Nordmark Eva. Participation in physical activities for children with cerebral palsy:feasibility and effectiveness of physical activity on prescription. 2017. Archives of Physiotherapy 7:13

Leijon, M. E. , P. Bendtsen, P. Nilsen, K. Festin, and A. Ståhle. 2009. "Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients?" Scand J Med Sci Sports 19 (5):627-636.

Leijon, M. E., P. Bendtsen, P. Nilsen, K. Ekberg, and A. Stahle. 2008. "Physical activity referrals in Swedish primary health care - prescriber and patient characteristics, reasons for prescriptions, and prescribed activities." BMC Health Serv Res. 8 (1):201.

Leijon, Matti, Preben Bendtsen, Agneta Stahle, Kerstin Ekberg, Karin Festin, and Per Nilsen. 2010. "Factors associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care." BMC Family Practice 11 (1):38.

Leijon, Matti E., Johan Faskunger, Preben Bendtsen, Karin Festin, and Per Nilsen. 2011. "Who is not adhering to physical activity referrals, and why?" Scandinavian Journal of Primary Health Care 29 (4):234-240. doi: doi:10.3109/02813432.2011.628238.

Lundqvist, Stefan, Mats Börjesson, Maria E. H. Larsson, Åsa Cider, and Lars Hagberg. 2019. "Which patients benefit from physical activity on prescription (PAP)? A prospective observational analysis of factors that predict increased physical activity." BMC Public Health 19 (1):482. doi: 10.1186/s12889-019-6830-1.

Lundqvist, Stefan, Mats Börjesson, Maria E. H. Larsson, Lars Hagberg, and Åsa Cider. 2017. "Physical Activity on Prescription (PAP), in patients with metabolic risk factors. A 6-month follow-up study in primary health care." PLOS ONE 12 (4):e0175190. doi: 10.1371/journal.pone.0175190.

Lundqvist S, Börjesson M, Cider Å, Hagberg L, Ottehall CB, Sjöström J, et al. Long-term physical activity on prescription intervention for patients with insufficient physical activity level—a randomized controlled trial. Trials. 2020;21(1):793.

Lundqvist S. 2020. "Physical activity on prescription in primary care. Impact on physical activity level, metabolic health and health-related quality of life, and its cost-effectiveness - a short- and long-term perspective. Doctoral Thesis." Institute of Neuroscience and Physiology. Department of Health and Rehabilitation. University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy. Tillgänglig på: Göteborgs universitet: Physical activity on prescription in primary care (webbsida)

Lönnberg L, Ekblom-Bak E, Damberg M. Improved unhealthy lifestyle habits in patients with high cardiovascular risk: results from a structured lifestyle programme in primary care. Upsala Journal of Medical Sciences. 2019:1-11.

Martinsson Ngouali, T.; Börjesson, M.; Cider, Å.; Lundqvist, S. Nonresponders of Physical Activity on Prescription (PAP) Can Increase Their Exercise Capacity with Enhanced Physiotherapist Support. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 4795. Tillgänglig på: Nonresponders of Physical Activity on Prescription (PAP) Can Increase Their Exercise Capacity with Enhanced Physiotherapist Support (webbsida)

Moren, C., A. K. Welmer, M. Hagstromer, E. Karlsson, and D. K. Sommerfeld. 2016. "The Effects of "Physical Activity on Prescription" in Persons With Transient Ischemic Attack: A Randomized Controlled Study." J Neurol Phys Ther. doi: 10.1097/npt.0000000000000134.

Nymberg P, Calling S, Stenman E, Palmér K, Hansson EE, Sundquist K, et al. Effect of mindfulness on physical activity in primary healthcare patients: a randomised controlled trial pilot study. Pilot and feasibility studies. 2021;7(1):70.

Olsson, S. J., M. Borjesson, E. Ekblom-Bak, E. Hemmingsson, M. L. Hellenius, and L. V. Kallings. 2015. "Effects of the Swedish physical activity on prescription model on health-related quality of life in overweight older adults: a randomised controlled trial." BMC Public Health 15:687. doi: 10.1186/s12889-015-2036-3.

Onerup, Aron, Daniel Arvidsson, Åse Blomqvist, Eva-Lotte Daxberg, Lennart Jivegård, Ingibjörg H Jonsdottir, Stefan Lundqvist, Anders Mellén, Josefine Persson, Petteri Sjögren, Therese Svanberg, and Mats Borjesson. 2019. "Physical activity on prescription in accordance with the Swedish model increases physical activity: a systematic review." British Journal of Sports Medicine 53 (6):383-388. doi: 10.1136/bjsports-2018-099598.

Persson, Gerthi, Annika Brorsson, Eva Ekvall Hansson, Margareta Troein, and Eva Strandberg. 2013. "Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner's perspective - a qualitative study." BMC Family Practice 14 (1):128.

Persson, Gerthi, Ingvar Ovhed, and Eva Hansson. 2010. "Simplified routines in prescribing physical activity can increase the amount of prescriptions by doctors, more than economic incentives only: an observational intervention study." BMC Research Notes 3 (1):304.

Raustorp A, Sundberg CJ. The evolution of physical activity on prescription (FaR) in Sweden. Schweizerische Zeitschrift für Sportmedizin Sporttraumatologie. 2014;62:23-5.

Romé, Åsa. 2014. "Prescribed physical activity. A health economic analysis. Doctoral thesis." Doctoral thesis, Faculty of Medicine, Lund University.

Romé, Åsa, Ulf Persson, Charlotte Ekdahl, and Gunvor Gard. 2009. "Physical activity on prescription (PAP): Costs and consequences of a randomized, controlled trial in primary healthcare." Scandinavian Journal of Primary Health Care 27 (4):216-222. doi: doi:10.3109/02813430903438734.

Romé, ÅSa, Ulf Persson, Charlotte Ekdahl, and Gunvor Gard. 2014. "Costs and outcomes of an exercise referral programme – A 1-year follow-up study." European Journal of Physiotherapy 16 (2):82-92. doi: 10.3109/21679169.2014.886291.

Ronnberg, A. K., I. Ostlund, H. Fadl, T. Gottvall, and K. Nilsson. 2015. "Intervention during pregnancy to reduce excessive gestational weight gain—a randomised controlled trial." BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology 122 (4):537-544. doi: 10.1111/1471-0528.13131.

Rödjer, Lars, Ingibjörg H. Jonsdottir, and Mats Börjesson. 2016. "Physical activity on prescription (PAP): self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow-up." Scandinavian Journal of Primary Health Care 34 (4):443-452. doi: 10.1080/02813432.2016.1253820.

Sjogren, Per, Justo Sierra-Johnson, Lena Kallings, Tommy Cederholm, Maria Kolak, Mats Halldin, Kerstin Brismar, Ulf de Faire, Mai-Lis Hellenius, and Rachel Fisher. 2012. "Functional changes in adipose tissue in a randomised controlled trial of physical activity." Lipids in Health and Disease 11 (1):80.

Sjögren, Per, Rachel Fisher, Lena Kallings, Ulrika Svenson, Göran Roos, and Mai-Lis Hellénius. 2014. "Stand up for health—avoiding sedentary behaviour might lengthen your telomeres: secondary outcomes from a physical activity RCT in older people." British Journal of Sports Medicine 48 (19):1407-9. doi: 10.1136/bjsports-2013-093342.

Sjoling, Mats, Kristina Lundberg, Erling Englund, Anton Westman, and Miek Jong. 2011. "Effectiveness of motivational interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension." BMC Research Notes 4 (1):352.

The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Methods of Promoting Physical Activity: A Systematic Review. Report No. 181 Stockholm: SBU; 2007 [cited 2020 Sep 15]. Tillgänglig på: Effectiveness of motivational interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension (webbsida)

Senast uppdaterad: 2021-06-09 14:26