På den här sidan får du ta del av utvecklingen av arbetet med FaR för enheter som deltagit i FaR-implementeringen, medarbetares upplevelser av implementeringen samt hindrande och underlättande faktorer i FaR-arbetet.
Regeringen har som mål att användningen av fysisk aktivitet på recept, FaR, ska öka och bli mer likvärdig över landet. Därför har en stor satsning genomförts nationellt sedan 2023 för att öka användningen av FaR i primärvården. FaR är en evidensbaserad metod inom hälso- och sjukvården för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR kan användas i förebyggande syfte och som behandling vid 35 diagnoser.
Västra Götalandsregionen har sedan 2023 fått statsbidrag för att genomföra insatser som syftar till att öka användningen av FaR som metod. VGR beslutade att erbjuda ett ekonomiskt stöd för enheter inom Vårdval Vårdcentral och Vårdval Rehab för att implementera arbetet med FaR under 2024-2026. Som kunskapscentrum i VGR fick Centrum för fysisk aktivitet i uppdrag att samordna utbildnings- och implementeringsinsatsen.
På den här sidan får du ta del av utvecklingen av arbetet med FaR för enheter som deltagit i FaR-implementeringen, medarbetares upplevelser av implementeringen samt hindrande och underlättande faktorer i FaR-arbetet.
Statistik
Deltagande vårdcentraler och rehabenheter
Nedan kan du se kartor över deltagande vårdcentraler och rehabenheter. De inringade kommunerna visar vilka kommuner som de deltagande enheterna ligger i. Kartan visar även procentuellt deltagande per delregional nämnd.
Användning av FaR som metod
Diagrammen nedan visar utvecklingen av användandet av FaR som metod för enheter som deltagit i FaR-implementeringen jämfört med de enheter som inte deltagit. Statistiken är hämtad utifrån registrerade KVÅ-koder: DV200 (utfärdande av FaR) och AW005 (uppföljning av FaR).
Vårdcentral
Sammanlagt har 109 vårdcentraler deltagit i FaR-implementeringen och 113 vårdcentraler har inte deltagit. De vårdcentraler som har deltagit har tillsammans ökat utfärdande av FaR (DV200) med 90% från 2023 till 2025, medan vårdcentralerna som inte deltagit har ökat med 4%. Gällande uppföljning av FaR (AW005) har vårdcentralerna som deltagit ökat med 470% från 2023 till 2025, medan vårdcentralerna som inte deltagit har ökat med 45%. Sammanfattningsvis ses en mycket större procentuell ökning i både utfärdande och uppföljning av FaR hos vårdcentraler som deltagit i implementeringen jämfört med de som inte deltagit.
Rehab
Sammanlagt har 95 rehabenheter deltagit i FaR-implementeringen och 51 rehabenheter har inte deltagit. De rehabenheter som har deltagit har tillsammans ökat utfärdande av FaR (DV200) med 13% från 2023 till 2025, medan rehabenheterna som inte deltagit har ökat med 16%. Gällande uppföljning av FaR (AW005) har rehabenheterna som deltagit ökat med 14% från 2023 till 2025, medan rehabenheterna som inte deltagit har minskat med 10%. Sammanfattningsvis ses ingen större procentuell skillnad i utvecklingen av utfärdande av FaR för rehabenheter som deltagit respektive inte deltagit i implementeringen. Men gällande uppföljning av FaR ses en större procentuell skillnad där enheter som inte deltagit har minskat uppföljningen av FaR.
Användning av FaR som metod per profession
Diagrammen nedan visar utvecklingen av utfärdandet och uppföljning av FaR för olika professioner på vårdcentralerna och rehabenheterna som deltagit i FaR-implementeringen under 2024-2025, jämfört med 2023. Statistiken är hämtad utifrån registerade KVÅ-koder: DV200 (utfärdande av FaR) och AW005 (uppföljning av FaR).
Vårdcentral
På vårdcentralerna är det främst sjuksköterskor och läkare som utfärdar och följer upp FaR. Alla professioner har ökat både utfärdande och uppföljning av FaR från 2023 till 2025. I övrig HSP (hälso- och sjukvårdspersonal) ingår bland annat hälsopedagoger, dietister, psykoterapeuter och undersköterskor.
Utfärdande av FaR
Uppföljning av FaR
Rehab
På rehabenheterna är det främst fysioterapeuterna som utfärdar och följer upp FaR. Men arbetsterapeuterna har procentuellt ökat utfärdande av FaR mest på rehabenheterna från 2023 till 2025.
Utfärdande av FaR
Uppföljning av FaR
Medarbetares upplevelser
Enkätsvar
Alla medarbetare som deltagit i FaR-implementeringen har fått möjlighet att svara på en enkät under 6-månadersuppföljningen på enheterna. Nedan finns en sammanfattning av medarbetares upplevelse av implementeringsinsatsen. Sammanlagt har 981 personer (635 från vårdcentral och 346 från rehab) svarat på enkäten under 2024-2025 års implementering.
Upplevelse av FaR-implementeringen i sin helhet
Gett ökad kunskap - en bättre förståelse för FaR och trygghet i att använda metoden.
Värdefullt med dialog och stöd såsom gemensamma diskussioner, utbildningstillfällen och uppföljning.
Tydliga utmaningar i vardagen såsom tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårigheter att få in FaR i patientbesök och uppföljning.
Behov av fortsatt arbete med rutiner och uppföljning för att hålla arbetet levande.
Upplevelse av att skapa en lokal FaR-rutin
Gett ökad tydlighet och struktur – rutinen skapar en gemensam arbetslinje och gör FaR‑arbetet mer enhetligt.
Stöd i det dagliga arbetet – fungerar som ett praktiskt verktyg och underlättar att arbeta med FaR.
Reflektion och utveckling – bidrar till att se över arbetssätt och identifiera förbättringar.
Stärkt samverkan – teamarbete och dialog mellan professioner lyfts som positivt.
Tidsbrist och prioriteringar – anges som den största hindrande faktorn.
Kontinuerligt arbete med uppföljning av rutinen krävs för att hålla arbetet levande.
Underlättande och hindrande faktorer
Inledning
Nedan kan du läsa en sammanfattning av underlättande och hindrande faktorer för FaR-implementering samt underlättande och hindrande faktorer för patienter att delta i FaR-behandling. Dessa har lyfts av medarbetarna på enheterna som deltagit i FaR-implementeringen, i dialog med Centrum för fysisk aktivitet.
Underlättande och hindrande faktorer för FaR-implementering
Underlättande faktorer
Tydliga rutiner och strukturerat arbetssätt.
Samarbete mellan olika professioner samt mellan vårdcentral och rehab.
Aktivt och stödjande ledarskap där FaR prioriteras i verksamheten.
Positiv och engagerad personal med intresse för metoden och viljan att utvecklas.
Utbildning och kompetenshöjning kring metoden.
Flexibilitet och anpassning av metoden utifrån olika processer och målgrupper.
Regelbunden uppföljning av arbetet med FaR på enheten.
Hindrande faktorer
Tidsbrist.
Brist på struktur och rutiner.
Kunskapsbrist och osäkerhet kring metoden.
Negativ attityd och inställning till metoden.
Patientrelaterade hinder som låg motivation, språk- eller kommunikationssvårigheter.
Tekniska hinder med journalsystem.
Bristande information om vilket utbud av fysisk aktivitet som finns för patienten.
Bristande stöd från ledning.
Underlättande och hindrande faktorer för patienter
Underlättande faktorer
Personcentrering - att samtal och ordination individanpassas.
Tydlig och tillgänglig patientinformation.
Stödstrukturer som matchar patientens behov - såsom anpassade grupper eller digitalt stöd.
Att vårdgivaren har ett motiverande förhållningssätt.
Språkstöd såsom tolk eller material översatt till olika språk för att inkludera patienter med språksvårigheter.
Samverkan mellan vårdcentral och rehab.
Hindrande faktorer
Ekonomiska hinder - kostnader för aktiviteter och patientavgifter för uppföljning av FaR-behandlingen.
Missuppfattningar om FaR hos patienter – ses ofta som en ”rabattkupong” snarare än behandling.
Svårt att nå vissa grupper - äldre, personer med psykisk ohälsa, multisjuka, personer från andra kulturer samt barn och unga lyfts särskilt fram.
Språksvårigheter hos patienten.
Begränsat aktivitetsutbud i friskvården, särskilt nivåanpassade alternativ.
Motstånd mot uppföljning - en del vill hellre sköta sin aktivitet själv utan uppföljning.
