”Västra stambanan är en strategisk angelägenhet för hela Sverige”

När Serhiy Polovynko, rådgivare vid Ukrainas ambassad, och den förste att inta scenen på Nalen, blir sambandet mellan järnväg, säkerhet och överlevnad väldigt konkret.

– Infrastruktur – och i synnerhet järnvägen – är avgörande både i freds- och krigstid. Järnvägen i Ukraina har en strategisk betydelse för vår säkerhet som inte kan överskattas. Den är en del av vårt strategiska försvar: den säkrar försörjning, stödjer människors överlevnad, skyddar vårt land och hjälper oss att stå emot och stå pall, säger Serhiy Polovynko, Counsellor vid Ukrainas ambassad.

Kopplingen till Sverige är tydlig: även här handlar det om robusta system som måste fungera när det verkligen gäller.

Västsverige – kunskapsnavet som behöver fungerande förbindelser

Göteborgsregionen lyfts fram som en motor i Sveriges kunskapsintensiva ekonomi.

– Sveriges konkurrenskraft är i hög grad beroende av starka storstadsregioner, och här sticker Göteborg ut med mycket goda tillväxttal. Göteborgsregionen är landets främsta FoU-region, mätt i hur mycket som investeras i forskning per capita. Regionen utmärker sig också genom en stark bas inom STEM – utbildningar och kompetens inom bland annat datavetenskap och programmering, säger Martin Andersson, professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola.

Han fortsätter:

– Relativt sin storlek har Göteborg en närmast unik sammansättning av olika styrkeområden och kluster, som sträcker sig över till synes ganska olika delar av näringslivet. En av de absolut viktigaste förutsättningarna för att ta vara på den här styrkan är god konnektivitet – fungerande infrastruktur som binder samman regionen med övriga Sverige och världen.

– Om vi inte investerar mer i infrastrukturen kommer den potential vi har helt enkelt inte att realiseras. Det finns en tydlig kostnad i att avstå från de infrastruktursatsningar som skulle kunna frigöra ytterligare tillväxt, säger han.

Fehmarn Bält, Öresundsbron – och vad de säger om Sveriges tempo

Omvärldens investeringar sätter också press på Sverige att agera.

– Sverige måste göra investeringarna nu, så att vi fullt ut kan ta tillvara den effekt som Fehmarn Bält-förbindelsen kommer att ge när den öppnar. Den viktigaste sträckan i detta sammanhang är Södra stambanan, säger Jan Juul Christensen, vd för Greater Copenhagen.

Han påminner samtidigt om att Sverige faktiskt kan bygga snabbt när viljan finns:

– Sverige kan bygga snabbt, det vet vi. Från regeringsbeslut till en färdig Öresundsbro tog det 9 år.

Robusthet och beredskap – järnvägen som säkerhetspolitik

Försvarsmaktens perspektiv är tydligt: infrastrukturen är en del av totalförsvaret.

– Ryssland ser hela samhället som en möjlig måltavla. De analyser vi gör av vårt eget samhälle gör även Ryssland. Ett robust samhälle är en grundförutsättning för att vi ska kunna hantera en situation liknande den Ukraina befinner sig i, säger Morgan Petersson vid Försvarsstabens strategienhet för totalförsvarsfrågor.

– Försvarsmakten har operativa planer, och inom ramen för dessa är transporter en av de absolut viktigaste frågorna. Vi har militära behov kopplade till att, inom alliansens ramar, kunna förflytta militära förband och militär förmåga. Trafikverket vet vilka delar av infrastrukturen som behöver prioriteras för att detta ska fungera, säger han.

Även godsnäringen delar bilden av hur kritisk infrastrukturen är – både i freds- och krigstid.

– Vi har värdekedjor som är avgörande för Sverige AB även i en försvarssituation och vi måste kunna möta de behov som finns både inom det militära och civila. I en försvarssituation behöver vi både kunna transportera våra varor och samtidigt uppfylla militära transportbehov. Med dagens läge, där kapaciteten redan utnyttjas fullt ut, kommer enorma undanträngningseffekter att uppstå, säger Stephan Ray, Head of Public Affairs på Green Cargo.

Norrbotten, Göteborg och hela Sverige AB – ett sammanbundet system

Från scenen knyts Norrbotten ihop med Västsverige.

– Norrbotten utgör 25 procent av Sveriges yta och är en del av Arktiska Europa. Här bryts malmen, förädlas och transporteras vidare – ofta hela vägen till Göteborg och vidare ut i världen. Många av våra företag är underleverantörer till bilindustrin. Fungerande infrastruktur är därför helt central för Sverige AB och vår export, säger Linda Nilsson från Norrbottens Handelskammare.

– Vi måste tänka i noder, stråk och korridorer och systematiskt identifiera de flaskhalsar som behöver lösas upp för att gynna hela Sverige AB, fortsätter hon.

I Göteborg pågår redan stora investeringar.

– Vi kan bygga världens bästa hamn, men det hjälper inte om vi inte har kapacitet att föra godset vidare ut i landet och vidare ut i Europa. Vi investerar 8 miljarder kronor de kommande tio åren och växlar därmed upp möjligheterna i Göteborg ytterligare, säger Jens Larsson, Head of Public Affairs vid Göteborgs Hamn.

Eller som han sammanfattar det:

– Vi kan bygga världens bästa hamn men det spelar ingen roll om inte resten fungerar, säger Jens Larsson om järnvägen längs Västra stambanan.

”Järnvägen är rejält nedsliten”

Många av inläggen kretsar kring den konkreta verkligheten på spåren.

– Järnvägen är rejält nedsliten – det är inte bara trångt, i många fall är den överfull. Vi har ett system där slitna anläggningar används långt över sin kapacitet. Vi behöver en tydlig och framåtlutad satsning på att rusta upp det vi redan har, och det måste gå betydligt snabbare än på 25 år, säger Pär Helgesson, ansvarig för samhällskontakter och strategisk infrastruktur på SJ.

– Samtidigt måste vi också tillföra rejält med ny kapacitet. Efterfrågan på järnvägstransporter är i dag större än vår förmåga att möta den, fortsätter han.

Västra stambanan – pulsådern som inte får täppas till

Just Västra stambanan, särskilt sträckan mellan Göteborg och Alingsås, beskrivs som en av landets mest kritiska flaskhalsar.

– Västra stambanan är helt central, både för de kringliggande regionerna och för hela landet. Det handlar om att säkerställa att tillväxten i vår region har förutsättningar att verkligen bidra till Sveriges samlade tillväxt, säger Adam Johansson (M), ordförande för Västra Stambanegruppen.

– Vi behöver också vända på perspektivet – inte bara tala om behoven, utan även tydliggöra vad som händer om vi inte får den infrastruktur som krävs, och vilka effekter det får om vi avstår från att agera, fortsätter han.

Louise Jeppsson (V), ordförande i infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen, sätter ord på flaskhalsen:

– Västra stambanan är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och den är inte starkare än sin svagaste länk – sträckan mellan Göteborg och Alingsås. Det är en av de mest akuta sträckorna i hela tågtrafiken, både för den lokala trafiken och för flödena vidare ut i järnvägssystemet. Här handlar det om att tillföra ny kapacitet, säger hon.

När diskussionen summeras lyfter hon blicken ytterligare:

– Det känns som vi kommer gå härifrån och konstatera att Västra stambanan är en strategisk angelägenhet för inte bara Västsverige utan hela Sveriges tillväxt och välfärdsutveckling, säger Louise Jeppsson.

Nationell angelägenhet – och fråga om politiskt mod

På nationell nivå betonar Ulrika Heie (C), ordförande i trafikutskottet, både säkerhetsläget och behovet av modiga beslut.

– Säkerhetsfrågan är förstås central. Västsverige måste göra sin del av jobbet, men tillsammans med resten av landet – detta är en nationell angelägenhet. Det finns en bred insikt om att detta är ett nationellt viktigt objekt, och därför är de besked vi får nu extremt betydelsefulla. Det är först när den riktiga planen kommer som vi kan se vad som faktiskt kan genomföras och hur snabbt det kan gå.

– Vi måste ställa oss frågan: om vi har två till fem år på oss att rusta oss, i relation till hur lång tid det tar att bygga ut infrastrukturen – hur säkerställer vi då att det går så fort som möjligt, och gärna ännu lite fortare?

– Det finns ibland ett resonemang om att ”nu har Västsverige fått sitt”, men det måste vi kunna bemöta. Vi kan alla förstå den starka känslan av brådska kopplad till säkerhetsläget – alla delar av landet behöver göra mycket mer. Det får inte bli en fråga om att varje region ska få sitt, utan om att Sverige AB behöver ett antal strategiska satsningar som gynnar hela landet, oavsett var de geografiskt ligger.

– Det krävs också politiskt mod att öppna upp för att möjliggöra alternativ finansiering, säger Ulrika Heie.

”Hela stråket är överens”

En av styrkorna längs Västra stambanan är den ovanligt breda samsynen, menar Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.

– Frågan är vad vi behöver göra här och nu. Vi måste få till hela sträckan Göteborg–Alingsås, arbeta med kortare ledtider och se vad som faktiskt går att göra för att skynda på processen. En styrka är att alla parter längs sträckan är överens om inriktningen. Nu behöver vi göra allt vi kan för att kunna sätta spaden i marken så snart som möjligt, säger hon.

Hon sammanfattar viljan i rummet:

– Hela stråket är överens. Vi måste få spaden i marken för Göteborg–Alingsås så snabbt som möjligt. Här kan vi lära mycket av Danmark. Jag kommer göra mitt yttersta i min roll för att det ska bli verklighet så snabbt det går, säger Helén Eliasson.

”En mycket god infrastrukturinvestering”

Tillbaka hos nationalekonomen Martin Andersson landar diskussionen i vad investeringar i järnväg faktiskt ger tillbaka.

– Det här är en mycket god infrastrukturinvestering. Allt pekar på att just denna typ av investering ger tydliga effekter. Få kapitalinvesteringar är dessutom så varaktiga som infrastruktur, säger han.

– Under lång tid har vi levt efter devisen att effektivisera – just in time, minimera lagerhållning och maximera resursutnyttjande. Pandemin slog sönder de här antagandena. Värdekedjorna fungerade inte som de skulle och vi insåg att vi kanske måste acceptera redundans, något vi under decennier har försökt arbeta bort. Sedan kom Rysslands invasion, som ytterligare underströk att vi måste kunna acceptera överkapacitet om vi ska klara av att bygga ett robust samhälle.

– Redundans är en central och nödvändig del av ett resilient samhälle och en god anledning att inte vara orolig för eventuell överkapacitet, säger Martin Andersson.

Sammanfattningsvis tecknar kvällen på Nalen bilden av en järnvägssträcka som inte bara handlar om restider mellan två storstäder – utan om svensk konkurrenskraft, export, klimatomställning och beredskap. Västra stambanan, och i synnerhet länken Göteborg–Alingsås, framstår som en strategisk fråga för hela Sverige AB – där nästa steg nu handlar om hur snabbt spaden faktiskt kan sättas i marken.