Bohus fästning, Kungälvs kommun

Belägen på en 40 meter hög klippa i Nordre älv, i sydöstra delen av Kungälv, ligger ruinerna efter Bohus fästning. En mycket välbevarad borg som började byggas av den norske kungen Håkon V Magnusson 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Fästet var i början av trä, men man övergick till sten för att stärka borgen ytterligare.

Borgens placering i skärningspunkten mellan Sverige, Danmark och Norge har spelat en stor roll i historien. Otaliga blodiga slag och maktkamper har utspelat sig här.

Trots fjorton belägringar från det att fästningen byggdes under tidigt 1300-tal till och med att den togs ur bruk på 1700-talet har borgen visat sig vara ointaglig av anfallande trupper. Enligt legenden är orsaken till borgens motståndskraft att man lät en hund dra fram första stenen till bygget.

Vid freden i Roskilde 1658 blev borgen svensk när Karl X Gustav gjorde entré. Under sonen Karl XI:s krig kom borgen att belägras 1678 av 10 000 man under den norska befälhavaren Ulrik Fredrik Gyldenlöve. Det blev Bohus fästnings svåraste prövning.

Under 1920–1930-talen gjordes omfattande utgrävningar och restaureringsarbeten. Sedan 1935 är fästningen ett statligt minnesbyggnadsmärke.