Västra Götalandsregionens logotyp

Rörelsemonitorering

Äldre patient blir omhändertagen av vårdpersonal

VGR inför rörelsemonitorering för att öka säkerheten för patienter i vården. Genom att tidigt upptäcka risk för fall och trycksår kan vårdpersonal agera i tid och förebygga skador, vilket bidrar till en tryggare vårdmiljö.  

Rörelsemonitorering innebär att sensorer monteras i de vårdrum som används för inneliggande patienter​. De läser sedan av och tolkar patienters rörelsemönster och larmar via en app i mobiltelefonen när rörelsemönstret tyder på att en patient är i riskzonen för att falla​. Det ger bättre möjlighet att arbeta förebyggande för att förhindra fall, jämfört med andra hjälpmedel som exempelvis larmmattor.​

Rörelsemonitorering kan också användas av vårdpersonal för att förebygga trycksår, genom att systemet larmar när en patient behöver vändas.​

Förhindra fallskador och trycksår

Syftet med att införa rörelsemonitorering är att ge vårdpersonal bättre möjlighet att arbeta förebyggande för att förhindra fall, jämfört med andra hjälpmedel som exempelvis larmmattor. 

Det hoppas kunna leda till en mer patientsäker vårdmiljö och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna i hälso- och sjukvården samt bättre användning av vårdens resurser, exempelvis genom minskade kostnader för extra vårddygn samt tillkommande undersökningar.

Under 2024 uppkom fallskador vid cirka 1 procent av vårdtillfällena i slutenvården i VGR. VGR:s mål är att andelen fallskador minst ska halveras. 

Införande i etapper

Under 2025-2026 införs rörelsemonitorering i slutenvården på samtliga sjukhus i VGR. Införandet sker i etapper och i varje etapp ingår drygt 20 avdelningar. Efter det breda införandet fortsätter införande på respektive sjukhus med de avdelningar som kvarstår, bland annat inom psykiatrin. Införandet omfattar totalt cirka 2 500 vårdplatser.

Frågor och svar

Har antalet fallolyckor minskat sedan rörelsemonitorering började användas i VGR?

Fallstatistiken följs regelbundet, men det har ännu inte gått tillräckligt lång tid för att med säkerhet kunna säga att fall eller fallskador har minskat till följd av rörelsemonitoreringen.

Använder VGR rörelsemonitorering för att förebygga trycksår?

Den rörelsemonitoreringsteknik VGR har upphandlat kan även användas av vårdpersonal för att förebygga trycksår hos patienter. Planen är att vårdpersonal först använder funktionen för att kunna arbeta förebyggande för att förhindra fall och att funktionen för trycksår införs successivt på de avdelningar där det är aktuellt i takt med att de är redo för det. 

Innebär rörelsemonitorering att patienter och vårdpersonal videoövervakas?

Tekniken bygger på radar, så varken patienter eller personal blir kameraövervakade.  Inga personuppgifter registreras heller vid rörelsemonitorering, eftersom sensorerna är kopplade till en vårdplats och inte till en enskild patient.

Hur används AI i rörelsemonitoreringen?

Den typ av AI som används är maskininlärning (ML) och den används på två sätt: 

  • För att upptäcka patientens position – algoritmer analyserar radardata för att avgöra var patienten befinner sig i rummet och strukturerar informationen för vidare analys.
  • För att känna igen rörelsemönster – systemet identifierar rörelser som kan innebära en risk, till exempel om en patient försöker lämna sängen.  

Varför har VGR infört ett monitoreringssystem som inte är CE-märkt enligt MDR?

VGR undersökte marknaden och kom fram till att det inte finns någon CE-märkt medicinteknisk produkt som omfattar fallprevention i hälso- och sjukvård och som uppfyller VGR:s behov av att kunna övervaka patienter med nedsatt balansförmåga. Däremot finns det system som är CE-märkta enligt MDR för trycksårsprevention. 

VGR kunde därför inte kräva CE-märkning enligt MDR av hela produkten i upphandlingen. I stället ställdes specifika krav som behövde vara uppfyllda för att VGR skulle kunna genomföra en egentillverkning av medicinteknisk produkt enligt MDR, på de delar av produkten som inte är CE-märkta. 

Egentillverkning av medicintekniska produkter innebär i detta fall att VGR följer en bestämd process för att monitoreringssystemet ska leva upp till de krav som ställs på medicintekniska produkter. 

En process för egentillverkning behöver vara klar innan produkten kan användas. Arbetet med egentillverkning av monitoreringssystemets funktion för fall blev klar i september 2025, strax innan den första driftstarten.  

Varför bedömde VGR att en medicinteknisk produkt krävdes för digital AI-övervakning för att förhindra falltrauma i slutenvård? 

I VGR finns en beslutad rekommendation om att medicintekniska produkter ska användas för digital AI-övervakning för att förhindra falltrauma i slutenvård. Vid samtal med handläggare på Läkemedelsverket bekräftades VGR:s bedömning.  

Rekommendationen togs fram av gruppen för Regionalt stöd i regelverksfrågor för medicintekniska produkter i VGR och lyftes för beslut till styrgrupp för Ledning och styrning av medicintekniska produkter i VGR. 

Bedömningen baserades på att för övervakning av sjukdom, funktionsnedsättning eller skada krävs att produkten är en medicinteknisk produkt enligt definitionen av medicinteknisk produkt i MDR. Exempel på andra medicintekniska produkter som man till viss del kan jämföra med är, larmmattor, gånghjälpmedel, apnéarm, rörelselarm för spädbarn och enureslarm.  

Sifferfakta: Vårdpersonalens upplevelser

Under hösten 2025 skickades en enkät ut till de avdelningar som börjat med rörelsemonitorering.  Syftet var att utvärdera införande, arbetssätt och arbetsmiljö. Drygt 200 medarbetare svarade och resultatet visar att de allra flesta tycker att rörelsemonitorering fungerar bra:

  • 95 procent upplever att rörelsemonitoreringen stödjer dem i det dagliga arbetet med fallprevention.
  • 74 procent upplever att det nya arbetssättet med rörelsemonitorering fungerar väl.
  • 83 procent upplever att de känner en större trygghet i arbetet med att förebygga fall.
  • 94 procent upplever att de fått tillräckligt med utbildning och stöd för att använda rörelsemonitorering.
  • 60 procent upplever att arbetsbelastningen är oförändrad eller har minskat och 40 procent upplever att arbetsbelastningen har ökat.

Malin Stoldt

Regional projektledare
E-post