Framtiden börjar med de unga – här och nu!
Hur stärker vi barn och unga – på riktigt? Det är utgångspunkten i vår nya rapport, framtagen av en tvärvetenskaplig forskargrupp som formulerat rekommendationer för den gemensamma satsningen Framtidsrusta barn och unga i Västra Götaland. Rapporten lanserades nyligen på VGR:s konferens Framtid Västra Götaland.
Budskapet är tydligt: vi behöver tidigare, smartare och mer samordnade insatser för att ge alla barn och unga en tryggare och mer jämlik framtid. Det betonades också under seminariet Framtiden börjar med de unga – här och nu!, där Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av rapportens åtta författare, deltog.
– Vi har en bra skola i Sverige där majoriteten känner sig trygga, lär och mår bra. Men det gäller inte alla, och dessa barn upplever många olika sorters misslyckanden både i skolan och i andra sammanhang. Därför är det viktigt att alla med ansvar för barn och unga bygger upp en medvetenhet om deras styrkor och vad de är bra på. De behöver göra sig hörda och vuxna behöver ta hänsyn till deras perspektiv, säger hon.
Motivationens hörnpelare
Joanna Giotas forskning handlar särskilt om hur motivation påverkar lärande, prestationer och psykisk hälsa. Men även hur den skapas eller främjas av olika förhållanden på de arenor där barn och unga verkar.
– Känslan av att vara kompetent är motivationens hörnpelare. Motivation är nyckeln till livslångt lärande och framgång i livet. Motivation är ingen egenskap utan kan påverkas och förändra de förutsättningar du har från början.
Fler och andra vägar
Något annat som också framhölls i seminariet där SAO Borås (Studiemotiverande arbetslivsorientering), Västsvenska handelskammaren, Borås stad och Naturbruksskolan i Uddetorp deltog var att det behövs fler och andra vägar till arbetslivet. SAO Borås och Uddetorp visade flera exempel på hur de jobbar med att hitta nya sådana vägar. Bland annat två timmars jobb i veckan på schemat med lön för åttondeklassare (SAO) och anpassade lantbruksprogram för elever utan gymnasiebehörighet som leder till lyckade resultat både för elev och samhälle.
Några av forskargruppens rekommendationer, fler hittar du i rapporten:
Satsa på språkutveckling och läsfrämjande – tidigt
Språk är en stark markör för barnets kognitiva och psykologiska utveckling. Tidiga insatser och föräldrastöd, tillsammans med stärkt samverkan mellan BVC, elevhälsa och skola, är avgörande.
Ta barns och ungas digitala liv på allvar
Digitala arenor är dagens självklara mötesplats – och påverkar allt från sömn till relationer och skolresultat. Vi behöver ökad kunskap, bättre verktyg och bättre insatser för både barn, föräldrar och skola.
Stärk övergångar i utbildningskedjan
Steget mellan förskola, skola, grundskola, gymnasium och vidare mot arbetslivet är sårbara punkter. Rätt stöd här kan vara avgörande för motivation, framtidstro och fullföljda studier.
Bygg insatserna på livsloppsperspektiv
Longitudinella data – som Elevhälsodatabasen – ger viktig kunskap om hur tidiga skillnader följer barn genom livet och visar varför tidiga och förebyggande insatser är verkningsfulla.
Fakta: Barn och unga i Västra Götaland
400 000 barn och unga lever i Västra Götaland (0-19 år)
3600 lämnade grundskolan utan behörighet
Var sjätte lever i ekonomisk utsatthet
Många unga lider av psykisk ohälsa och 10-15 procent saknar en viktig vuxen att prata med