Användardriven utveckling

färgglada post-it-lappar på en skärm
Fotograf: Lisa Elmers

Med stöd av olika UX-metoder pågår just nu ett utvecklingsarbete på två folkbibliotek i Blekinge län och Kronobergs län. På det mindre biblioteket i Åseda är inriktningen mot biblioteksrummet, på det större biblioteket i Karlskrona jobbar de med bibliotekets verksamhet och med bemötandet av nya besökare.

De båda folkbibliotekens arbete är en del av ett pilotprojekt där Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg vill utveckla det egna arbetet för att komma närmare bibliotekens process i ett utvecklingsarbete.

- Vi kände att vi hade svårt att se resultatet i verksamheterna blev när vi höll utbildningar i UX. Genom det här projektet vill vi komma närmre och se vad som händer när processen utgår från bibliotekens egna behov, säger Lisa Elmers, verksamhetsutvecklare på Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg och får medhåll av kollegan Anna Persson.

- Vi tror att detta är vägen att gå och ska biblioteken vara relevanta i dagens samhälle tror jag vi måste börja lyssna och inte bara tro. Det handlar om förtroende, och vill vi vara en demokratisk plats då måste vi visa ett ömsesidigt förtroende.

Säljande

Medan personalen på biblioteket i Åseda är i en uppstartsfas och just har börjat bekanta sig med olika UX-metoder inför en stor upprustning av huvudbiblioteket, har biblioteket i Karlskrona kommit längre i sin process som syftar till att utveckla bibliotekets första möte med nya användare.

- Efter att ha jobbat med utveckling av det fysiska rummet tillsammans med ungdomar, insåg vi att den stora utmaning för oss är att se hur vi som jobbar här kan och vågar använda våra besökare mer, säger Anna Holmberg, enhetschef biblioteken i Karlskrona.

För att utmana sig själv skapade biblioteket en fokusgrupp, en referensgrupp av biblioteksbesökare som vid ett första möte fick ett konkret uppdrag att ta ansvar för och arrangera ett mottagande av en ny låntagare. Fokusgruppen består av olika typer av besökare i alla åldrar som tillsammans tog sig an uppgiften med hjälp av post-it lappar och mängder av tankar och idéer.

- Responsen över uppgiften blev över all förväntan och vi fick otroligt mycket bra input. Det svåra var att hålla oss själv i skinnet och inte säga att det där gör vi redan, skrattar Anna och konstaterar att det blev väldigt tydligt att det finns mer att göra för att nå ut med vad som händer på biblioteket till en bredare massa, och att biblioteken måste bli mer aktiva i mötet med besökare och låntagare för att lyckas med det.

- Vi är inte tillräckligt säljande, säger Anna och medger att det kan vara känsligt att prata i termer av säljande i en verksamhet som har ett demokratiskt uppdrag, men att det är ett medvetet val.

- Vi säljer läslust. Och ska vi nå genom bruset måste vi nog vara säljande på något sätt och inte vara rädda att prata om det.

Läskigt

Konstaterandet att biblioteket inte är tillräckligt aktivt och säljande, att det handlar om kommunikation, information, möten och erbjudande, tog man med sig till en andra workshop med fokusgruppen. Nu spelade biblioteket upp ett rollspel kring en situation där en ny låntagare ville skaffa lånekort. Vid utvalda tillfällen bröts scenen för diskussioner, och utgångspunkten för dessa var hela tiden hur biblioteket skulle kunna bli mer aktiva och säljande.

- Det är för tidigt att prata lösningar, men redan nu vet vi hur viktigt det är att jobba med användarupplevelsen och vilken betydelse vårt bemötande och vår kommunikation har. Vår fokusgrupp satte verkligen ord på hur viktigt det är att vi vågar fråga och vara mer intresserade av vad de tycker. Vi finns till för de som använder oss och då måste vi våga jobba mer med dem. Och, konstaterar Anna, det är både spännande och läskigt att faktiskt fråga våra besökare om hur vi kan bli bättre. Men vi måste våga vara modiga.

Text: Helén Andersson