Konjunkturen i Västsverige visar försiktiga tecken på återhämtning
Efter flera år av ekonomisk osäkerhet finns nu tecken på att lågkonjunkturen gradvis håller på att ebba ut. Samtidigt påverkas utvecklingen fortfarande av geopolitisk oro, höga energipriser och osäkra handelsförutsättningar. Det visar den senaste konjunkturrapporten.
Under de senaste åren har svensk och europeisk ekonomi präglats av efterverkningarna från pandemin, kriget i Ukraina och förändringar i den globala handelspolitiken. Enligt rapporten ser utsikterna nu något ljusare ut än på flera år, även om osäkerheten fortfarande är stor.
Tillväxten väntas öka
Prognoser från bland annat Konjunkturinstitutet pekar på att svensk ekonomi kommer att stärkas under de kommande åren. BNP-tillväxten bedöms uppgå till omkring 2,4 procent under 2026 och därefter öka ytterligare under 2027. En starkare ekonomisk utveckling väntas också bidra till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.
Samtidigt finns flera faktorer som kan påverka återhämtningen. Rapporten lyfter särskilt fram utvecklingen i Mellanöstern, energipriserna, kriget i Ukraina och det politiska läget i USA som viktiga osäkerhetsfaktorer för den ekonomiska utvecklingen framöver.
Hushåll och företag ser något ljusare på framtiden
Bedömningar av stämningsläget i ekonomin visar att förtroendet bland hushåll och företag har förbättrats jämfört med tidigare år. Enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator råder ett konjunkturläge som är något starkare än normalt. Samtidigt är utvecklingen fortsatt känslig för förändringar i omvärlden.
Om rapporten
Konjunkturrapporten sammanställer utvecklingen i svensk och västsvensk ekonomi utifrån bland annat indikatorer från Konjunkturinstitutet. Rapporten publiceras två gånger per år av Västra Götalandsregionen och beskriver aktuella konjunkturförhållanden samt utsikterna för den ekonomiska utvecklingen.