Så vill EU möta framtidens ökade kompetensbehov

Vem ska bygga Europas gröna industrier, utveckla nästa generations AI-lösningar och säkra Europas konkurrenskraft i en alltmer oberäknelig omvärld? Frågan har blivit central i takt med att den gröna och digitala omställningen förändrar arbetsmarknaden och ställer nya krav på kompetens.

Både EU och Västra Götalandsregionen (VGR) står inför växande kompetensutmaningar, där arbetsgivare har svårt att hitta den expertis de efterfrågar. För att svara mot den förändrade efterfrågan lanserade EU-kommissionen 2025 initiativet om Kompetensunionen (Union of Skills). Kompetensunionen är en del av EU:s arbete för att stärka den europeiska konkurrenskraften inom ramen för EU:s strategi Konkurrenskraftskompassen, där just kompetensförsörjning pekas ut som en förutsättning för innovation, produktivitet och långsiktig ekonomisk tillväxt. Genom initiativet vill EU-kommissionen förbättra utbildning, främja livslångt lärande och säkerställa att människor får de kunskaper och färdigheter de behöver för framtidens arbetsmarknad.  

Politiska ramverk

För att bygga en mer kompetensstark union har EU-kommissionen presenterat flertalet initiativ. Bland dessa finns den nya Strategin för yrkesutbildning (VET-strategin) och en STEM-plan för att stärka kompetensen inom naturvetenskap och teknik.  
Eftersom utbildningspolitik i huvudsak är en nationell kompetens sträcker sig EU:s befogenhet främst till att stödja, samordna och komplettera medlemsländernas arbete. De nya strategierna innebär därför ingen ny lagstiftning, utan fungerar i stället som politiska ramverk som ska vägleda medlemsländerna i de gemensamma utmaningar som EU-kommissionen identifierat.  

Efterfrågan på arbetskraft väntas öka

För VGR är kompetensförsörjning en central del i den regionala utvecklingsstrategin. Liksom EU i stort står regionen inför utmaningar vid övergången till ett mer digitaliserat, fossilfritt och cirkulärt samhälle. Efterfrågan på arbetskraft i Västra Götaland väntas växa starkt fram till 2040 inom framför allt vård- och omsorgssektorn samt industriella och tekniska yrken, enligt SCB.  

Strategin för yrkesutbildning, som presenterades i början av november, ska stödja EU:s medlemsländer i arbetet för att möta ett snabbt föränderligt kompetensbehov. Strategin innehåller bland annat åtgärder för att modernisera yrkesutbildningssystem, stärka samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare samt möjliggöra för internationella erfarenheter för yrkesstuderande. 

Närmare samverkan behövs

Strategin ligger väl i linje med de prioriteringar som VGR lyfte fram i sitt samrådssvar till EU-kommissionen inför strategins framtagande. VGR betonar bland annat behovet av närmare samverkan mellan utbildning och arbetsgivare för att säkerställa att yrkesutbildningar matchar arbetsmarknadens föränderliga behov. Vidare underströks även vikten av att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och motverka stereotyper för att bredda rekryteringen till utbildningar inom bristyrken. Flera av dessa perspektiv återspeglas i den nya strategin. Nu återstår det att se hur ambitionerna omsätts i praktiken i medlemsländerna och i vilken utsträckning åtgärderna kan bidra till att möta EU:s komptensgap och stärka unionens konkurrenskraft.