Anna-Karin är mästare i broderad blomsterprakt

Närbild av yllebroderi till vänster och bild på Anna-Karin till höger

Nu låter vi broderiet blomma ut för fullt! Vi har parat med Anna-Karin Jobs Arnberg som är en av två mästare i Folkligt broderi och hennes område är den frodigt blomstrande Påsömmen från Floda. Anna-Karin lärde sig från de äldre kvinnorna hemma i Dala-Floda redan som barn och för två år sedan var det dags att få papper på sin kunskap genom mästarbrevet.

Hej Anna-Karin, berätta lite om vem du är och vad du gör?

Jag jobbar som verksamhetsledare på Dalarna Museum och ansvarar för samlingarna. Innan det jobbade jag som hemslöjdskonsulent i Stockholm och i Uppsala och som intendent på Nordiska Museet. På fritiden håller kurser och föreläsningar om Påsöm men också om inom exempelvis flerfärgsvirkning i mitt företag Flodaros.

Varför det blev Påsöm för dig?

När jag växte upp hemma i Dala-Floda arbetade de äldre kvinnorna i min närhet med Påsöm. De sydde på dräktdelar och annat till Hemslöjden där det såldes vidare, inte minns till turister. Dräkten hade ju ett uppsving på 70-talet och det höll i sig in på 80-talet så under min uppväxt var de som broderad Påsöm väldigt uppskattade. Det var ”fint” att sy för hemslöjden och jag lärde mig av dem.

På 90-talet var det locket på för dräkten och påsömmen var inte längre lika värdefull. Det skulle vara rena linjer och linne under den tiden jag påbörjade mina textilstudier. På Säterglänta var den folkliga dräkten välkommen så det var lite av en chock att komma till Stockholm och få kämpa för det folkliga.

Du är ju engagerad i många olika slöjdtekniker och traditioner. Varför blev det gesäll- och mästarbrev i just broderi?

När jag gick andra året på HV skulle jag göra examensarbete. Margareta Djoos från Mora skulle ta mästarbrev vid den tiden och jag började titta på möjligheten att ta ett gesällbrev i broderi för just Påsömmen. Även om gesällbrevet var något mer tidskrävande än examensarbetet skulle jag ju få en hel termin till att fördjupa mig. Detta skulle bli min gåva tillbaka till kvinnorna hemma i Floda, att det skulle lyftas upp och synliggöras. Att göra ansökan tog mycket tid men när jag fick den godkänd var det bara att brodera på.

Under min tid som konsulent fick jag vid några tillfällen vara med och bedöma examensarbete och då stod det klart för mig att det är svårt att komma direkt från en utbildning där man mest har gjort prover och sedan göra ett stort färdigt alster som ska granskas. Jag hade en väldig nytta av all den tiden jag hade tränat ända sedan barnsben med brodöserna där hemma.

Du berättade att intresset för dräkten och Påsömmen dog ut på 90-talet. Fanns det något intresse efter att du tagit ditt gesällbrev?

Då var det bara kurser i Dala-Floda, ungefär en kurs om året och de blev fulltecknade men inte mer. Men sedan kring 2010 började modeindustrin komma med ett folkligt uttryck med broderier på kläderna och stickningen kom tillbaka med stora steg. Några år efter det kom det som en bomb med intresset för Påsöm, jag var inte riktigt beredd på explosionen.

Vad var det som fick dig att ta steget och avlägga provet för Mästarbrevet?

Det hade faktiskt att göra med att reglerna för Mästarbrevet hade ändrats. Istället för att avlägga ett nytt praktiskt prov med 500 timmars broderi kunde man tillgodoräkna sig det praktiska provet från Gesällbrevet och istället bevisa att man hade arbetat i yrket i 6 år. Eftersom många inom slöjdyrkena i likhet med mig inte jobbar heltid med slöjden är det lättare att kunna tillgodoräkna sig sin yrkestid än ett extra projekt. Även om man då får vänta mer än 6 år till man har skrapat ihop åren. Sedan måste man gå en Mästarutbildning på Leksands folkhögskola. Den handlar mest om företagandet och vad som förväntas av en som mästare. Exempelvis kan man ju förlora sitt mästarbrev om man inte utför ett fullgott arbete (vilket kanske inte är så vanligt att man råkar ut för inom slöjdområdet).

Hur ser din utbildningsväg ut fram till ditt gesällbrev?

Jag har gått två år på Sätergläntans läsårsutbildningar och Högre hemslöjdsutbildningen på HV Skola. Jag har också en Kandidatexamen i textilvetenskap och så har jag gått flera kortare konstbroderikurser på HV. Men framförallt har jag varit lärling hos brodöserna hemma i Floda.

Vad är det nu som är speciellt med Påsömmen från Floda?

Nog kan man hitta liknande broderier på annat håll. Det är ju bara plattsöm och schattérsöm men det som gör det speciellt är att det är så tjockt garn (4-trådigt ullgarn) och de färgstarka blommönstren.

Vad ska man tänka på om man just ska börja att sy påsöm?

Det är viktigt med riktningarna, hur man lägger stygnen. Stygnlängd, hur man drar åt. Det kan ta lite tid att få snitts på just det men det kommer efter hand som man broderar.

Nu närmar vi ju oss slutet på broderiperioden av detta projektet, hur går du till väga när du ska komma igång med ett nytt broderi?

Jag är ju sådär tråkigt rationell. Jag ritar upp hela mönstret på en gång. Så broderar jag en blomtyp åt gången över hela mönsterytan med just de färgerna så är jag inne i just den typen. När jag jobbar med blomslingorna så sparar jag det gröna till sist och då kan man göra lite extra slingor och utsmyckningar och knyta ihop allt. Genom att göra arbetet i ”olika lager” så känns det lite mer avgränsat.

Skulle du råda andra att ta Gesäll- och Mästarbrev?

Jag skulle verkligen uppmana yrkesverksamma att ta gesäll och mästarbrev. Det är viktigt för vår bransch - slöjden. Har man svårt att få ihop utbildningen får man försöka plocka ihop alla olika korta kurser och workshop. Att man får intyg från dem man arbetat tillsammans med.

Har man hållit på ett tag kan man till och med ta Gesäll- och Mästarbrev på samma gång. Man får tänka på att man inte heller behöver kunna allt. Lika väl som det finns dam- och herrfrisörer så finns det olika sorters broderi. Margareta Djoos och jag brukar säga att vi är i var sin ända av tråden. Hon jobbar med vitbroderi och liknande på dräkten med tunt garn och jag jobbar med frodiga rosor i tjockt ullgarn.

Det är alltid uppskattat på Mästarutbildningen när det kommer folk från slöjdyrkena. Vi har andra ingångar än en snickare eller plåtslagare.

Är det något mer du vill skicka med till dem som läser detta?

Jag brinner ju verkligen för dräkten, där finns verkligen allt och man hittar så mycket inspiration. Gå in och sök på digitalt museum på olika museers dräktmaterial och du hittar alltid nya intressanta saker.

Stort tack för att vi fick prata med dig Anna-Karin, nu är det bara de fem snabba kvar!

Favoritstygn – Dubbelsidiga plattstygn
Favoritmaterial - Ull
Senast påbörjade broderi – Djur och Odjursbroderiet😊
Inspireras av – De folkliga dräkterna från all världens hörn
Djur eller odjur – Djur, fjärilen, den betyder mycket för mig. För mig är fjärilarna en skepnad av mina bortgångna förfäder som i detta liv hälsar på mig ibland.

Läs mer om Anna-Karin på hennes hemsida Flodaros.

Läs mer om Gesäll- och Mästarbrev

 

Tillbaka till Djur & odjur