Min väg till yrket biomedicinsk analytiker

I slutet av högstadiet stod jag, liksom många skolelever med mig, inför det svåra gymnasievalet. Kluven mellan flera alternativ och intressen följde jag i slutändan min matematik- och fysiklärares råd: ”Du ska gå natur på en skola som är väletablerad.” Sagt och gjort blev det tre år naturvetenskaplig linje på LM Engströms gymnasium i Göteborg. Under sista året var klassen på studiebesök på ett laboratorium på Sahlgrenska där en biomedicinsk analytiker berättade om sin arbetsvardag. Innan dess hade jag aldrig hört talas om yrket, jag visste att jag ville läsa vidare till ett vårdyrke men hade ännu inte bestämt mig för exakt vad. Generellt hörde man bara talas om läkare eller sjuksköterska, men inget av det kändes som en fullträff. 

Ville möta patienter

Efter gymnasiet tog jag två år till att låta mina andra intressen få ta plats. Det blev ett år på folkhögskola i Småland, 30 hp Engelska vid Göteborgs universitet, lite timvikarierande inom förskolan och tre månader i England. 2016 började mina heltidsstudier på biomedicinska analytikerprogrammet vid Göteborgs universitet. Utbildningen har två inriktningar: laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Första läsåret är alla kurser gemensamma och därefter väljer man inriktning för de sista två åren av utbildningen. I slutändan var det arbetssättet som avgjorde mitt val. Jag ville helst arbeta dagtid och ville hellre arbeta med patienter, än med enbart maskiner. Därför riktade jag in mig på klinisk fysiologi. 

Undersökningar med hjälp av radioaktiva ämnen

2019 tog jag examen och började samma år arbeta på klinisk fysiologimottagning på Sahlgrenska. Klinisk fysiologi är en enhet med flera olika sektioner, där vi träffar patienter för att med en rad olika undersökningar utvärdera allt från lung- och njurfunktion till ultraljudsundersökningar av hjärta och kärl samt olika typer av bildtagningar med hjälp av radioaktiva isotoper. Min karriär började på den sistnämnda sektionen – nuklearmedicin. Här undersöker vi flera organs funktion samt bland annat onkologiska och inflammatoriska frågeställningar med hjälp av olika radioaktiva spårämnen och hybridkameror. 

En viktig del i patientens vårdförlopp

Redan under VFU-perioderna under utbildningen fastnade jag för nuklearmedicin och är väldigt glad att mitt yrkesliv fått ta sin början där. Det är ett område under ständig utveckling. Som biomedicinsk analytiker tycker jag man får den perfekta kombinationen av att arbeta med avancerad teknik och utrustning och att få träffa patienterna som genomgår sina undersökningar. Vi utgör en stor, om än lite hemlig, del av patientens vårdförlopp. Vi gör undersökningar inför diagnos och behandlingsstart, under pågående behandlingar som utvärdering och efter avslutade behandlingar för att följa upp sjukdomen. 

Många utvecklingsmöjligheter inom klinisk fysiologi

När jag hade arbetat tre år på nuklearmedicin kliade det i fingrarna efter att få göra något mer. I och med att klinisk fysiologi har så många spännande områden kunde jag då få chansen att lära mig hjärtultraljud, på samma arbetsplats. Sedan dess har jag arbetat varannan vecka med nuklearmedicin och varannan med ultraljud. På ultraljudssidan undersöker vi patienter med olika typer av frågeställningar som rör hjärtat, inför och efter hjärtoperationer för att utvärdera om ingreppen lyckats och hur hjärtat återhämtar sig.  

Nu har jag arbetat i över sex år på klinisk fysiologi och kan konstatera att det händer saker hela tiden, både på arbetsplatsen i form av utökad maskinpark och ny personal, men även i mina egna arbetsuppgifter. Utöver det kliniska patientarbetet har det tillkommit ansvar för forskningsstudier där våra undersökningar behövs, administrativt patientarbete i form av bokning och samordning, metodansvar och ansvar för apparatur. Jag har även ett utåtriktat arbete som yrkesambassadör där jag får träffa folk som kanske funderar över vad de vill bli och kan då varmt rekommendera biomedicinsk analytiker. 

Text: Kajsa Brattgård