Regionbildningen sammanfattning

Våren 1997 stod västsvenska politiker inför en av de största sammanslagningarna av organisationer som genomförts i Sverige. De skulle samtidigt skapa något helt nytt – ett regionalt självstyrelseorgan.

Tiden var knapp. Riksdagen tog beslutet om Västra Götalandsregionens bildande den 15 maj 1997. Den 1 januari 1999 var allt på plats – en historisk förändring efter många decenniers debatt och utredande.

Regionbildningen innebar dels en sammanslagning av organisationer, dels en decentralisering av makt och ansvar från den statliga nivån. Förändringen har skett i etapper.

  • Ett år före regionbildningen slogs länen och länsstyrelserna samman. Den 1 januari 1998 bildades Västra Götalands län av Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län utom kommunerna Mullsjö och Habo.
  • Ett år senare bildades Västra Götalandsregionen av Landstinget Skaraborg, Landstinget i Älvsborg, Bohuslandstinget, sjukvården och delar av kulturen i Göteborgs Stad samt länsstyrelsens enheter för länsplanering och utveckling.
  • Västra Götalandsregionen tog därmed över ansvaret för Västra Götalands utveckling från länsstyrelsen, till en början på försök. Det innebar en maktförskjutning från den statliga nivån till direktvalda politiker på en ny demokratisk nivå, den regionala.
  • Den 1 januari 2011 blev Västra Götalandsregionens utvecklingsuppdrag permanent. Det är ansvaret för den regionala utvecklingen som gör Västra Götalandsregionen till något mer än ett stort landsting – en region.

Lång väg till snabbt beslut 

Själva bildandet av Västra Götalandsregionen gick fort, men vägen dit var mycket lång. Många av de förändringar som regionbildningen innebar hade diskuterats i Västsverige i ett halvt sekel – eller mer. Motiven handlade dels organisatoriska gränser, dels om Västsveriges självstyre och konkurrenskraft. Sammanfattningsvis:

  • Sedan 1950-talet hade länsgränserna upplevts som allt mer problematiska – de stämde allt sämre med hur befolkningen i Västsverige bodde, arbetade, utbildade sig och reste.
  • När Älvsborgs län bildades 1634 var syftet att skapa en försvarsbarriär mot norska/danska Bohuslän och Halland – och den hade inte behövts på 350 år…
  • Redan när landstingen bildades 1863 fanns kritik mot och förslag om att ändra landstingsområdenas gränser i Västsverige.
  • De olika sjukvårdshuvudmännen byggde upp parallella sjukhusstrukturer – var och en värnade om sina skattebetalare och sina resurser. Både i Trestadsområdet och Göteborgsområdet fanns sjukhus nära varandra med liknande resurser men med olika ägare.
  • Invånarnas valfrihet i sjukvården behövde underlättas, till exempel att kunna välja det sjukhus som låg närmast.
  • Länstrafik och lokaltrafik hade länge haft problem med länsgränserna, till exempel när det gällde samordning, planering och finansiering.
  • Göteborgs Stad hade ansvar för flera kulturinstitutioner med besökare från hela Västsverige, t ex GöteborgsOperan, som behövde finansieras av fler huvudmän än Göteborg.
  • Västsverige var eftersatt när det gällde statliga prioriteringar och satsningar, t ex infrastruktur – vägar, järnvägar, flygplatssatsningar m.m.
  • Västsverige som sammanhållen helhet behövde stärka sin konkurrenskraft både nationellt och internationellt.
  • Med medlemskapet i EU blev det allt viktigare med en stark regional nivå – mycket av det europeiska samarbetet sker mellan regioner.