Konferens för kraftsamling fullföljda studier 2023

Sociala medier, datorspel och psykisk hälsa - hur stöttar vi unga till balans 

Kulturen påverkar hjärnans arkitektur och ökar lärande och välbefinnande 

Det har länge stått klart att musik, konst och dans samt utövande av dessa konstformer har stor betydelse för utveckling av socialt samspel, kreativitet och motivation samt kognition och inlärning. Något som gäller såväl unga som gamla. Med förbättrade vetenskapliga metoder lär vi oss allt mer om samspelet mellan kulturaktiviteter och hjärnans plasticitet (formbarhet), vilket är av betydelse för hälsa, välbefinnande och livslångt lärande.
De som oftast gynnas mest av satsningar på integrerad undervisning innefattande kulturella aktiviteter är barn från utanförskapsområden.
Genom den avancerade hjärnforskningen kan vi i dag kan se att kulturen har starka effekter på "hjärnans arkitektur" och att tidiga insatser är av stor betydelse. Aktiviteterna har inte endast kognitiva effekter utan resulterar i ett mer hälsosamt skolklimat och ökad social kompetens.
Stora forskningscentra i framför allt USA och Storbritannien är aktiva inom området och det finns gott om exempel på satsningar som utvärderats och som går att kopiera. Läs mer
http://www.kulturellahjarnan.se/

Gunnar Bjursell, är professor emeritus och chef för Centrum för Kultur, Kognition och Hälsa vid Karolinska institutet. Här ger han oss en föreläsning om det framväxande forskningsområdet där modern neurovetenskap möter humaniora, pedagogik, samt klassiska kulturella aktiviteter. Han introducerade även tidigt begreppet ”Brain and Learning” i Sverige med bland annat föreläsningar i Riksdagen och på Vetenskapsrådet.

Fysisk aktivitet som stöd för lärande och psykisk hälsa - vad, när och för vem i praktiken?

För att främja växande människors hälsa behövs både förebyggande och behandlande insatser, tillsammans med stöd i och utanför skolan. Levnadsvanor är en självklar del i arbetet och fysisk aktivitet en viktig del i levnadsvanorna. Kunskapen om effekter av fysisk aktivitet på barns hälsa och lärande har ökat kraftigt, vilket gör att vi vet mer om när viktiga effekter finns och när de inte finns. Vi vet också mer i detalj hur fysisk aktivitet fysiologiskt påverkar kroppens funktioner, inklusive hjärnans hälsa. Det gör att vi kan ge mer detaljerade råd kring när insatser med fysisk aktivitet kan vara meningsfullt, och när vi bör fokusera på andra insatser. Sammantaget är bilden inte lika enkel och självklar som den tidigare har presenterats populärvetenskapligt. Att vara uppdaterad med dessa kunskaper är därför viktigt för den som arbetar i skolan eller fattar beslut om skolans utveckling. Denna föreläsning presenterar kunskaper kring fysisk aktivitet och hjärnhälsa (dvs god psykisk hälsa och goda kognitiva förmågor) baserat på de senaste årens forskning. 

Skola som arena

Arbetet med Skola som arena syftar till att skapa trygga mötesplatser där barn och vuxna tar del av och bidrar i aktiviteter tillsammans med aktörer från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Målet med arbetet är att fler barn får fullföljda studier, känner delaktighet, trygghet och har tillgång till meningsfulla och självstärkande aktiviteter innan och efter skoltid. Under lärpasset lyfts såväl framgångsfaktorer som utmaningar med arbetet. 

Jonas Forsberg, rektor skolområde Hammarkullen och Anna Grunander, processledare Skola som arena 

Språk och litteraturskolor: Att öka elevers läsförmåga genom språk och litteraturarbete

Tidig upptäckt tidiga insatser och Småbarnsteam

För många barn med utvecklingsmässiga svårigheter är processen ofta lång och omständlig innan barnet och familjen får rätt hjälp. Målet med "Tidig upptäckt tidiga insatser" är att familjer med små barn (0-5 år) med utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser tidigt får tillgång till insatser på rätt nivå genom ett mer sammanhållet omhändertagande. Arbete pågår med att införa Småbarnsteam i fler kommuner. Fokus är på ökad samverkan mellan kommun och region och inom olika vårdnivåer i regionen.

Under lärpasset beskriver projektledare och projektmedarbetare arbetet med uppstart och implementering samt hur det praktiskt fungerar i mötet med familjerna.

Hanna Brunskog, projektledare Tidig upptäckt tidiga insatser i Skaraborg
Anna Lundgren, projektledare Tidig upptäckt tidiga insatser i Södra Älvsborg och Alingsås
Tove Kihl, teamsamordnare Småbarnsteamen i Södra Älvsborg
Eva Anving, specialpedagog Småbarnsteamet i Borås

Känslostarka barn – om föräldrautbildningen AFFEKT 

Hur kan vi förstå barn som hamnar i konflikter och utmanande beteenden? Vad är föräldrautbildningen AFFEKT är och var erbjuds den? Och vad visar kommande forskning på insatsen? Under lärpasset förs en dialog kring hur olika instanser så som vård och skola kan finna samsyn i förståelsen av dessa barn samt vad som är viktiga faktorer för att uppnå förändring. 

Ellen Isaksson, leg. psykolog och Py Eriksson, leg. psykolog, Fil. Dr. Ungas psykiska hälsa, Kvarterskliniken Avenyn 

Dansa utan krav – en metod för ett ökat psykiskt välmående bland ungdomar

Suzana Vestic, Leg. Hälso- och sjukvårdskurator. Ungas psykiska hälsa, Närhälsan Borås.

Hur kan skolan öka ungas delaktighet i samhället och intresset för omvärldsfrågor?

Här får du ta del av hur den icke vinstdrivande organisationen Förebildarna arbetar. Genom ett värdebaserat entreprenöriellt lärande som metod skapar vi förutsättningar för unga att själva driva igenom förändring i frågor viktiga för dem. Samtidigt stöttas skolans demokratiuppdrag i att utveckla såväl medmänskliga som medborgerliga kompetenser. En metod som visat sig skapa motivation, meningsfullhet och samtidigt driver på förändring. Förebildarna har etablerat sitt program i 14 skolor i tio kommuner runtom i Västra Götaland. 

Julia Hult, grundare och verksamhetsledare Förebildarna. På seminariet deltar elever, lärare och projektledare. 

Tidiga samordnade insatser - förvaltningsgemensamt arbete skola och socialtjänst

Uddevalla kommun satsar på tidiga och samordnade insatser (TSI) och bedriver ett förvaltningsgemensamt samarbete med barnet i fokus. Arbetet handlar om att skola och socialtjänst strävar efter en gemensam struktur där insatser erbjuds barn och familjer i ett tidigt skede.

Ibland händer det att barn inte trivs i skolan, eller att barn är i skolan men att det finns utmaningar i skolmiljön, eller att barnet inte vill gå till skolan. Då kan barn, familj och skola behöva få hjälp att hitta lösningar som fungerar. TSI-teamet Magneten är ett team som tillsammans med barn, familj och skola hittar lösningar för att det ska bli så bra som möjligt för barnet. Målet är att varje barn skall ha en fungerande vardag, både i och utanför skolan. Utgångspunkten är alltid barnets bästa.

Sandra Orrvad, specialpedagog, fokusområde skola
Helen Svantesson, familjebehandlare/samordnare, fokusområde familj
Noelia Sandelin, familjebehandlare, fokusområde barn

Prao – ett verktyg för att skapa framtidstro 

Genom prao finns det goda förutsättningar att framtidsrusta våra ungdomar och förbereda dem inför livet efter skolan. Prao är också ett värdefullt verktyg i arbetet med att bidra med motivation och framtidstro. Men hur nyttjar vi detta värdefulla verktyg på bästa sätt för att skapa än mer kvalitet för elever och arbetsliv? 

Lyssna till Göteborgsregionen som tillsammans med Ale kommun delar med sig av sina erfarenheter och framgångsfaktorer. Vi kommer att presentera ett helt nytt interaktivt metodmaterial som riktar sig till elever, pedagoger och arbetslivet samt nya koncept så som grupp-prao.

Lena Sjöstrand, Göteborgsregionen
Aida Jovicevic , rektor Ale Kommun
Louise Paulsson, Studie- och yrkesvägledare Ale kommun

YAM - psykisk hälsa och relationer på schemat

Hur kan man arbeta med psykisk hälsa i skolan? Youth Aware of Mental health (YAM) är ett evidensbaserat program riktat till högstadieelever. Länssamordnare för suicidprevention i Västra Götaland, Alexandra Nordström, ger en inblick i de behov elever själva lyfter när det gäller strategier för att främja psykiskt välbefinnande och relationer i skolan, och går igenom det pågående utvecklingsarbetet med YAM i länet. I ett samtal med några kommuner och YAM-utbildare runt om i Västra Götaland lyfter man vad som är verksamt i metoden och vilka hinder och möjligheter som finns i genomförandet.

Alexandra Nordström, länssamordnare för Suicidpreventivt arbete i Västra Götaland 
Johannes Matzdorf, samordnare YAM Ungdomsmottagningen, Göteborg 
Caroline Hjalmarsson, delregional samordnare för suicidprevention Göteborgsområdet 
Sofie Kaureliusson, skolkurator, YAM -koordinator och YAM instruktör, Kungsbacka 

Tidig stöttning till familjer som har barn med sen språkutveckling genom Hissa språket 

Barn med sen språkutveckling får ofta vänta länge innan föräldrarna får erbjudande om insatser. Det ledde till idén med Hissa språket. Vi provar nya arbetssätt och samarbeten som tidigt ska gynna små barn med sen språkutveckling. Föräldrar får lära sig hur de kan stötta sitt barns språk och kommunikation i vardagen.

Hissa språket bedrivs på en familjecentral i Borås där förskollärare, bibliotekarie, specialpedagog och logoped arbetar i nära samarbete med BVC. På lärpasset delar vi med oss av erfarenheter och reflektioner från vårt arbete.

Sara Carlsson, specialpedagog och Elin Jilderos, logoped Familjecentral Centrum Borås, Förskoleförvaltningen Borås stad

Hur kan skolan med hjälp av rörelseförståelse få fler barn att våga, vilja och kunna röra på sig?

Rörelseförståelse är lika viktigt som läs- och skrivförståelse och syftar till människors förhållande till rörelse genom livet. Vilka är framgångsfaktorerna för att få effekter som gladare barn, förbättrad koncentrationsförmåga och en bättre arbetsmiljö för pedagogerna?

Råda skola delar sina erfarenheter av att arbeta med rörelseförståelse som förhållningssätt via Rörelsesatsning i skolan.

Rörelsesatsning i skolan är en del av Make a Move, en tvärsektoriell satsning i Västra Götaland som arbetar för ett mer rörelserikt samhälle. 

Jenny Liwell, lärare Råda skola och Maria Ek, rektor Lidköpings kommun
Julia Hildorzon och Linda Johansson, RF-SISU

Vad blir konsekvenserna för barn som har NPF och inte fullföljer sina studier? 

Många barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hamnar tidigt i ett utanförskap som sedan är svårt att ta sig vidare ifrån, även vidare ut i vuxenlivet. I det här lärpasset kommer vi att lyfta barnen och de ungas perspektiv, vad de behöver och vad vi kan tänka på när vi möter dem. 

Under lärpasset presenteras två arvsfondsprojekt som riktar sig till barn och unga i åldern 10-25 år med NPF utan studier och sysselsättning/arbete. 

Susanne Berneklint och Klara Cederkvist, projektledare Riksförbundet Attention