Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Samarbeta internt

För att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska fungera optimalt krävs samarbete inom och mellan olika enheter i hälso- och sjukvården. Därför är ett gemensamt förhållningssätt kring försäkringsmedicinska frågor viktigt.

Individuell rehabiliteringsplan ska tas fram tillsammans med patient som bedöms ha ett medicinskt rehabiliteringsbehov. Planen ska följas upp av vården i samarbete med patienten.

  • Rehabiliteringsplan: En sammanhållen planering genom patientens alla vårdförlopp. Mall kan finnas i vårdenhetens journalsystem.
  • Generiska modellen för rehabilitering – bidrar till en mer jämlik rehabilitering.
  • Ett utförligt läkarintyg kan i vissa fall ersätta plan för återgång i arbete. Patientens arbetsgivare kan också ha gjort en separat rehabiliteringsplan.
  • Behovet av en plan ökar i takt med hur lång tid rehabiliteringen bedöms ta.

Exempel på innehåll i rehabiliteringsplan 

 

Allt om inre och yttre sekretess och samtycke finns på sidan:
Övergripande – uppdrag, kompetens, sekretess, lagar m.m

För att få en mer kvalitetssäker process ska jämställdhetsaspekten tydligare integreras i alla områden inom sjukskrivning och rehabilitering.

Genushanden

FILM: Genushanden – Region Skåne

SKR.se – jämställd sjukskrivning

Familjesituation

Kvinnor frågas oftare än män om sin familjesituation. Det gör att information om manliga patienters livssituation ofta saknas i journalanteckningar och därmed inte heller kommer med i bedömningen av vilken behandling som är lämplig. Detgör också att stort fokus läggs vid kvinnors familjesituation och förstärker synen att eventuella barn främst är kvinnors ansvar.

Våld

Erfarenheter av våld påverkar allvarligt människors hälsa. Samtidigt är det ett tabubelagt och svårt ämne att prataom, särskilt när det gäller våld som utövas av en närstående person i hemmet. Även andra typer av psykiskt och fysiskt våld såsom mobbning eller krigserfarenheter är faktorer som vården behöver känna till för att kunna ge adekvat behandling och rehabilitering. Genusbias här handlar främst om kvinnors utsatthet för våld i hemmet, men också om att mäns utsatthet för psykiskt våld anses som skamligt att tala om och därför ofta missas i anamnes och bedömning av patientens behov.  

Somatisk eller psykiatrisk diagnos

Det finns en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser och i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär däremot tolkas ofta främst som psykiatriska och kvinnliga patienter behandlas och sjukskrivs i hög grad enligt det spåret.  

Riskbruk

Synen på kvinnors och mäns alkoholvanor skiljer sig åt generellt i samhället, så även bland patienter och läkare. Kvinnors drickande är mer skambelagt,vilket gör att läkare ofta undviker att fråga efter kvinnors riskbruk på samma sätt som man frågar om mäns drickande. Resultatet är att vården missar viktigt information om kvinnliga patienters hälsa. För män däremot finns en risk att den mer normaliserade synen på mäns drickande leder till attderas riskbruk inte tas på det allvar som skulle behövas.  

Rehabiliteringsplan skiljer sig åt för män och kvinnor med samma diagnos 

Män får oftare rehabilitering som fokuserar på att de ska kunna återgå i arbete snabbt och kontakten mellan sjukvård och arbetsgivare är ofta tätare än när patienten är kvinna. Kvinnors rehabilitering är ofta mindre fokuserad på återgång till arbete. Arbetsgivaren ger inte alltid samma stöttning till kvinnor som till män. Från vårdens sida accepteras ofta en fördröjning av återgången till arbete och fokus tenderar att förskjutas från kvinnors somatiska besvär mot deras sociala situation.

Typer av våld

Alla typer av våld i nära relationer påverkar hela livssituationen – ofta med sjukskrivning som följd. 
Personer som utsatts för allvarligt våld får i betydligt högre utsträckning fysisk och psykisk ohälsa i form av mag- och tarmbesvär, kroniska smärttillstånd, ångest, depression och sömnbesvär.
   Källa: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) – Frågor om våld kan rädda liv 
   Lästips: BRÅ – Våld i nära relationer

Nära relationer

Heterosexuella och samkönade relationer, mellan syskon och i andra familje- och släktrelationer.

Läs mer

Sjukskrivning angår alla medarbetare i hälso- och sjukvården och alla behöver vara delaktiga utifrån sin kompetens – och tillsammans resonera sig fram till ett gemensamt förhållningssätt i försäkringsmedicinska frågor.

Läkare

Läkare ansvarar för att skriva intyg vid behov.  

Försäkringsmedicinskt ansvarig läkare, FMA

FMA ska vara ett stöd för vårdenheten i det försäkringsmedicinska arbetet.
Uppdragsbeskrivning,se sidan Övergripande – lagar, uppdrag med mera

Rehabiliteringskoordinator

Rehabiliteringskoordinatorn är en stödfunktion på vårdenheten med en samordnande funktion i individärenden inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen där arbetsgivare är en särskilt viktig aktör. Rehabiliteringskoordinatorn ger också stöd till patienten att ta egna initiativ.
Uppdragsbeskrivning,se sidan Övergripande – lagar, uppdrag med mera

Vårdteam i specialistsjukvården

Flera professioner i tätt samarbete. Mer text kommer...

Övrig personal i hälso- och sjukvården

Exempel på professioner som deltar i det interna samarbetet kring patienten:

  • Arbetsterapeut
  • Fysioterapeut
  • Psykolog
  • Medicinsk sekreterare
  • Sjuksköterska
  • Socionom
  • Vårdsamordnare
  • Fast vårdkontakt 

 

Frågeformulär för patientens självskattning finns på sidan:
Övergripande – uppdrag, kompetens, sekretess, lagar m.m se rutan Frågeformulär, blanketter och mallar.

Senast uppdaterad: 2021-06-16 14:36