Sms-livräddare
Funktionen sms-livräddare innebär att 112 med hjälp av en app i en mobiltelefon kan lokalisera och aktivera frivilliga livräddare till platsen för ett plötsligt hjärtstopp.
Sms-livräddare en app i telefonen
Systemet letar efter deltagare som befinner sig i geografisk närhet och som antingen får till uppgift att bege sig till den drabbade och påbörja HLR alternativt hämta närmsta hjärtstartare och ta den till platsen för hjärtstoppet.
Vid hjärtstopp är tiden den allra viktigaste faktorn och en snabb insats på plats kan göra stor skillnad.
Hur blir jag frivillig sms-livräddare?
Du som är över 18 år och har kunskaper i hjärt-lungräddning kan bli sms-livräddare. Ladda ner appen "Sms-livräddare" och följ instruktionerna i applikationen. När du är registrerad kommer appen att meddela dig med en larmsignal om det är ett misstänkt hjärtstopp i din närhet.
På den nationella hemsidan för SMSLIVRÄDDARE hittar du länken till appen och kan läsa mer om hur du blir frivillig livräddare.
Vad händer vid ett larm?
När larmcentralen har identifierat ett misstänkt hjärtstopp trycker de på en knapp som aktiverar sms-livräddarfunktionen. Det innebär att om du är i närheten larmar din telefon. Du har då valet att tacka ja eller nej. Tackar du ja kommer du att få adressen och uppgiften att antingen gå till platsen för hjärtstoppet och göra HLR eller instruktion om att hämta hjärtstartare på angiven plats och sedan bege dig till platsen. Du kan komma att få en ny signal med en uppdatering av larmet alternativt ett avbrytande av larmet.
I utvärderingssyfte kommer efter insatsen ett frågeformulär som vi önskar att du fyller i.
Att tänka på som sms-livräddare
Det kan i vissa fall vara svårt för larmcentralen att med säkerhet avgöra att det rör sig om ett hjärtstopp. Det är snabba beslut för att spara sekunder och personen som larmar in står under svår press. I enstaka fall kan en aktivering ske där personen inte drabbats av hjärtstopp genom att frågorna om patienten är livlös, inte har andning eller onormal andning misstolkas eller inte går att bedöma säkert. I dessa fall kan du hjälpa till genom att lägga patienten i stabilt sidoläge med en fri luftväg och istället vara ambulanssjukvården behjälplig genom att till exempel hålla upp låsta dörrar, signalera om platsen och så vidare.
Det är också viktigt att veta att trots snabb insats på plats och senare av sjukvården så överlever inte alla på grund av allt för svår sjukdom. Däremot har du genom din insats skapat de allra bästa förutsättningarna för överlevnad.
Vid sms-livräddarlarm, var uppmärksam på meddelande som kommer i appen. Meddelanden kan vara uppdatering av adressen som du behöver exempelvis våningsplan.
Den adressinformation som larmcentralen har, får du antingen i larmet från början eller lite senare som en uppdatering (ny signal o ruta med meddelande). På samma sätt kan du också få meddelande om att larmet är avbrutet.
På grund av sekretesskäl kan du inte få information om du ringer 112, de vet tyvärr inte att just du är sms-livräddare.
Sekretess
All legitimerad personal lyder under sekretesslagen även under sin fritid. Det är viktigt att du som sms-livräddare tänker på att respektera den drabbade och hans/hennes närstående. Många gånger behöver man tala om händelsen men var noga med att inte det leder till avslöjande om vem som drabbats eller några andra detaljer som kan avslöja detta.
Lathund för sms-livräddare, att läsa för att förbereda sig innan larm
När du som sms-livräddare behöver stöd
På samma sätt som de direkt drabbade kan även du reagera efter en insats. Ibland kan man vilja tala med någon efter en insats, kanske har man frågor eller bara vill prata av sig
Känner du så kan du kontakta HLR-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset via deras mail su.hlr-centrum@vgregion.se – beskriv att du är sms-livräddare och lämna ditt telefonnummer så kommer du att bli uppringd så fort tillfälle ges. De har stor erfarenhet hjärtstoppssituationer.
En annan kontaktväg är att söka stödkontakt via din primärvård.
Medicinsk bakgrund
Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Att omedelbart starta hjärtlungräddning och dessutom minska tiden till behandling med hjärtstartare är de viktigaste faktorerna för överlevnad.
Ett hjärtstopp innebär att hjärtats elektriska och rytmgivande system slås ut och hjärtat stannar. När blodcirkulationen upphör avstannar syretransporten till hjärnan och övriga kroppen. Hjärncellerna är mycket känsliga för syrebrist och är de av kroppens celler som först tar skada. Detta sker redan efter cirka 5 minuter om inte livräddande åtgärder som hjärt- och lungräddning utförs eller om det elektriska systemet inte återställs med hjälp av hjärtstartare (elektrisk chock mot hjärtat, så kallad defibrillering). Idag överlever 1 av 10 som drabbas av hjärtstopp. Långt fler skulle kunna räddas om livräddande åtgärder påbörjas direkt när hjärtstoppet inträffat.
Hjärtstartare
En hjärtstartare (även kallad defibrillator eller Automatisk Extern Defibrillator, AED) är enkelt uttryckt en maskin som känner av hjärtverksamheten och om det är nödvändigt levererar en strömstöt mot hjärtat. Denna stöt kan återställa den normala rytmen och få hjärtat att börja så igen. Ibland krävs flera elektriska stötar.
Sms-livräddarfunktionen använder Hjärtstartarregistrets data för att hitta närmaste hjärtstartare. Det är ägaren till hjärtstartaren som registrerar sin maskin i www.hjartstartarregistret.se Om du känner till en hjärtstartare som saknas i www.hjartstartarregistret.se kan du uppmana innehavaren att registrera den. Vid frågor om Hjärtstartarregistret eller er hjärtstartare, kontakta info@hjartstartarregistret.se
Forskning sms-livräddare
Sms-livräddare är en funktion där flera regioner i Sverige är anslutna och forskning bedrivs i projekt som kombinerar medicin, samhällsvetenskap och IT med syfte att öka överlevnaden vid ett av de mest akuta tillstånd som finns och där överlevnaden är som sämst.
Läs mer https://www.smslivraddare.se/forskning/
_________
En magisteruppsats av Linda Blomnell och Sofia Hoppe vid Högskolan Borås, Akademin för vård, arbete och välfärd. 2020.