Kickoff för införandet av de tre första vårdförloppen i VGR

Inför dagen svarade de införandeansvariga för vårdförloppen på tre frågor om arbetet som nu startar på sjukhus, vårdcentraler och rehabenheter. 

Vilka är utmaningarna och de största gapen mellan nuläge och vårdförloppen? 

• Att förbättra samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun och eventuella andra vårdaktörer. 
• Att vi samverkar i samtliga delar av regionen och även lokalt även om vården ska vara jämlik. Privata och offentliga utövare behöver samarbeta tydligare. 
• Vi behöver bättre kunna se resultatet av arbetet i våra kvalitetssystem, till exempel Primärvårdskvalitet. 
• Vi uppfattar ännu patientkontraktet som oklart. 
• Verksamheterna har börjat planera för införandet men det finns ingen klar bild av utmaningarna ännu. 
• Närhälsan är en stor förvaltning och det tar tid att få nya arbetssätt och kunskap att nå ut. 
• Det saknas lättillgänglig statistik och medicinska data för att ha en korrekt uppfattning om gapen.  
• Gap-analyser behöver göras i samverkan. Till exempel kan primärvården behöva återkoppling från sjukhusen om hur många som remitteras till ortoped innan patienten fått ta del av rekommenderad behandling vid höftartros inom primärvården.  
• Att nå ut till alla medarbetare inom Närhälsan då vi är en stor förvaltning och informationsflödet högt.  
• Resursbrister i utgångsläget vad avser kompetens, inte minst läkare, inom de aktuella diagnosområdena. 
• Att få in patienter i tid på första besök och komma igång med behandling och uppföljande besök. 
• Vi har köer efter covidepidemin, både ny- och återbesök, att hantera med en begränsad reumamottagning. 
• Rekrytera fast personal 
• Rätt patientgrupper, dvs att strokepatienter hamnar på strokeavdelning. Detta har dock förbättrats avsevärt senaste halvåret. 

Vad kommer att vara den tydligaste förändringen för patienterna när vårdförloppet är infört? 

• Att de upplever vården som en organisation trots att vi är flera vårdgivare. Med andra ord att vården integreras och koordineras utifrån patienternas unika vårdbehov oavsett organisatoriska gränser. Att vården upplevs som tillgänglig, trygg, sammanhållen, säker och av hög kvalitet. 
• Vi hoppas att det blir smidigare övergångar mellan olika samverkanspartners och kortare ledtider i delar som omfattar utredningar. Sedan kommer det att leda till en mer jämlik vård. 
• Färre remisser till ortoped vid höftartros och ökat fokus på fysisk aktivitet. 

Vad blir första steget i införandet av vårdförloppen i verksamheten? 

• Inventera nuläge för att ta vara på allt det fina processarbete som redan pågår och att bygga vidare på det. Skapa nya och nyttja befintliga arenor för än bättre samverkan mellan de olika vårdgivarna som är involverade i vårdförloppen. 
• Grundbulten är arbetet med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling som har kommit igång brett och som kommer att underlätta införandet. Det är vårt viktigaste verktyg.  
• Man är van att arbeta enligt standardiserade vårdförlopp och att ständigt förhålla sig till Regional medicinsk riktlinje och andra riktlinjer. Vi ser därför detta som ett av de första stegen; arbete på varje enhet med medarbetarna på vårdcentralen/rehab i samverkan med aktörer på lokal nivå, till exempel närområdessamverkansgrupp och lokalt sjukhus. 
• Det kan behövas primärvårdsversioner av vårdförloppen för till exempel sjuksköterska i telefon. 
• Vi behöver intern kommunikation via hemsida, länkar i journalsystem med mera. 
• På Södra Älvsborgs sjukhus arbetar vi med att anpassa vår befintliga processmodell till det nya i vårdförloppen.  
• Att arbetet integreras i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och befintliga strukturer för kunskapsöverföring och lärande i Närhälsan.  
• Vi arbetar nu med kökortning på olika sätt och förändrar arbetssätt för att nyttja resurserna ännu mer effektivt. 
• Fortsatt processarbete. Krav infört på trombolyskörkort för alla läkare på akuten. Arbetet har fortskridit bra med en positiv trend. 
• Genomföra fas två i vårt förändringsarbete som innebär att vi ska ha 22+1 stroke-akutplatser och 7 stroke-rehabplatser. Arbetet och ska vara infört vid årsskiftet. 
• Kommunikation och dialog om hur vi ska ta oss an detta tillsammans. 

Andra delar i kickoffen var en inledning av Mats Bojestig, nationell ordförande för styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan, som satte in regionens arbete med vårdförloppen i ett nationellt sammanhang. Även Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, talade om vad vårdförloppen innebär för regionen.