Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Uppstart regionalt processteam sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Bakre raden från vänster: Helena Eriksson, Sara Bentzel, Petter Tollemark, Magnus Segerström, Kristina Åhlund, Martin Risenfors (RPO hjärt- och kärlsjukdomar), Sverker Andersson (RPO hjärt- och kärlsjukdomar). Främre raden från vänster: Marlene Brokholm Rod, Karin Mossberg, Jenny Duvå, Anna Lena Ericson, Bengt Larsson, Maria Bäck, Annica Ravn-Fischer. Saknas gör: Marianne Lång, Hasmik Moradian och Jan Alvång

”Sekundärprevention är superhett!” Med de orden inledde ordförande Annica Ravn-Fischer sin presentation när processteamet för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom hade sitt första möte den 6 november i Göteborg.

Sekundärprevention innebär olika typer av insatser för att minska återinsjuknande i akut tillstånd eller försämring i en kronisk sjukdom.

-        Den ena delen är medicinsk och handlar om olika typer av läkemedelsbehandling. Den andra delen, som ofta är den svåraste, handlar om levnadsvanor som kräver inre motivation hos patienten, säger Annica Ravn-Fischer.

Trots att dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Några kända riskfaktorer är diabetes, högt blodtryck och fetma – som alla visar stigande kurvor. En utmaning för sekundärpreventivt arbete är att nå ut till de som är i störst behov av insatserna, som grupper i socioekonomiskt utsatta områden där det kan finnas språkliga eller kulturella barriärer. Det kan också handla om grupper med låg utbildningsnivå, vilket är en känd faktor som har stor inverkan på livslängd.

Säkra hela vårdkedjan

Annica Ravn-Fischer upplever ett stort politiskt intresse för arbetet med sekundärprevention som förutom självklara vinster för individen också medför en stor samhällsnytta, inte minst ekonomiskt. En förutsättning för att patienten fullt ut ska kunna tillgodogöra sig insatserna är dock att kommunikationen genom hela vårdkedjan säkras, ett område där det ibland brister i dag.

-        Vi vill att patienten ska känna en trygghet i att vården ska fungera ända ut i primärvården. Hur kan slutenvården underlätta för vårdcentralernas arbete? Vi behöver få övergången mellan slutenvård och öppenvård att fungera ännu bättre än vad den gör i dag, säger Annica Ravn-Fischer.

Viktigt med sammanhållen information

Anna Lena Ericson är en av två patientrepresentanter som är med i teamet. Hennes personliga erfarenheter av vården i samband med två hjärtinfarkter ledde till ett engagemang i Hjärt-Lung-föreningen och hon sitter nu i styrelsen för länsföreningen Västra Götaland. Hon anser att en god och sammanhållen information, både skriftlig och muntlig, är en av de viktigaste frågorna för patientgruppen. Hon lyfter vikten av att delta i Hjärtskola men önskar även att det fanns ett forum där patienterna kan dela erfarenheter med varandra. För Anna Lena Ericson är det enkelt att svara på varför hon har valt att vara med i processteamet. 

-        Jag vill delta i arbetet att skapa en bättre vård.

Regionalt processteam sekundärprevention vid kranskärlssjukdom ingår i regionalt programområde hjärt- och kärlsjukdomar och är en del av systemet för kunskapsstyrning. Annica Ravn-Fischer är ordförande för teamet och Maria Bäck är koordinator. Martin Risenfors är ordförande för det regionala programområdet och Sverker Andersson är koordinator. Tillsammans ansvarade de för dagen.

Text och foto: Cecilia Berg Backström

Senast uppdaterad: 2019-11-07 11:38