Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Skyddet i grundlagarna

Utöver det skydd som en anmälare har via visselblåsarlagen finns det bestämmelser om meddelarfrihet och anskaffarfrihet i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) som gäller oberoende av visselblåsarlagen. Var och en kan fritt utnyttja sina rättigheter i dessa lagar, oavsett om man omfattas av visselblåsarlagens skydd eller inte.

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift/ i program eller genom tekniska upptagningar (meddelarfrihet)[1]. Denna frihet avser uppgifter som lämnas till

  • en författare eller någon annan upphovsman till en framställning i en tryckt skrift / en författare eller någon annan upphovsman,
  • skriftens utgivare eller redaktion/ en utgivare, redaktion eller nyhetsbyrå
  • ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter/ ett företag för framställning av tekniska upptagningar

För anställda inom offentlig verksamhet innebär meddelarfriheten, under ovan angivna förutsättningar, att annars sekretessbelagda uppgifter kan lämnas muntligt till en journalist utan att det innebär ett brott mot tystnadsplikten.  Meddelarfriheten gäller dock inte undantagslöst.[2] Meddelarfriheten gäller inte;  

  • om man gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet (uppror, högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, landsförräderi, landssvek eller förberedelse eller stämpling till sådant brott)
  • vid oriktigt utlämnade av allmänna handlingar (uppsåtligt utlämnande av allmänna handlingar i strid med en tillämplig sekretessbestämmelse eller i strid med ett förbehåll), eller
  • vid uppsåtligt utlämnade av uppgifter som omfattas av en sådan kvalificerad tystnadsplikt där det i lag särskilt angetts att meddelarfriheten inte ska gälla (det är t.ex. inte tillåtet att med stöd av meddelarfriheten lämna ut sekretessbelagda uppgifter om enskilda patienter).

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att meddela eller göra dem offentliga i en tryckt skrift/ i program eller genom tekniska upptagningar.[3] Rätten att anskaffa uppgifter gäller dock inte om man därigenom gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet (uppror, högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, landsförräderi, landssvek eller förberedelse eller stämpling till sådant brott).[4]

Efterforskningsförbud

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet.[5] Den som mottagit en uppgift som lämnats för publicering med detta stöd har tystnadsplikt beträffande identiteten på den som lämnat uppgiften.[6] 

Repressalieförbud

Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte har rätt att bestraffa eller vidta negativa åtgärder mot den som använt sig av sin meddelarfrihet.[7]

Fotnoter:

[1] 1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) respektive 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[2] 7 kap. 22 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) respektive 5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[3] 1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) respektive 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[4] 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) respektive 5 kap. 5 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[5] 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) & 2 kap. 15 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[6] 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) & 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

[7] 3 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) & 2 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1459)

 


Senast uppdaterad: 2022-09-30 15:51