Svar till SKR 2021

I början av mars gick civilsamhällesrepresentanterna därför ut per mejl till alla organisationer i det civila samhället som valt att underteckna Överenskommelsen. Vi bad dem som ville delta att svara före sista mars, och utlovade att vi skulle göra en sammanfattning om frågorna. Organisationerna kommer att få se sammanfattningen via nyhetsbrevet, och underlaget kommer att förmedlas till SKR. Följande dokument är en sammanställning av svaren som har kommit in.

Sammanfattning

• En tydlig sak i svaren är att det inte går att betrakta de olika delarna – det hälsofrämjande, det förebyggande och det vårdande- som olika universum. Organisationerna betonar att de hänger samman och att en utsatt person vara i behov av stöd från på olika delar vid flera olika tillfällen. Insatserna måste helt enkelt stödja varandra.
• Organisationerna tydliggör också att arbetet på individuell nivå handlar om minskat utanförskap, ökade relationer och att varje person behövs. De poängterar också att det civila samhället ger möjlighet för en individ att testa av normer och värderingar i en trygg miljö, samtidigt som organisationerna kan upptäcka utmaningar tidigt och därmed snabbt reagera på oroande signaler hos individer.
• På organisationsnivå betonar organisationerna nödvändigheten av att göra individuella lösningar som stärker relationsskapandet konkret, och att en organisation därför måste ha en mångfald av lösningar. Organisationerna lyfter också fram att bred samverkan men många olika aktörer är en viktig förutsättning för att åstadkomma förändringar.
• På samhällsnivå visar svaren på att organisationernas arbete har stora värden för samhället på många olika sätt. Att lyfta fram och bidra till en attityd som innebär att människors olikheter inte bara ses som ett problem, utan också som något värdefullt återkommer många gånger. Att organisationerna också driver ett aktivt påverkande och opinionsbildande arbete lyfts också. Det bidrar till att även andra aktörers metoder och arbetsformer utvecklas.

Vad är civilsamhällets roll i det hälsofrämjande arbetet?

Den här frågan är stor och innehållsrik, eftersom det i hög grad handlar om det som är det civila samhällets själ. Civilsamhället skapar hälsofrämjande miljöer som ger individer möjlighet att utveckla och behålla god hälsa. De olika svaren kan delas in i tre områden, som hänger samman med varandra – individ, organisation och samhälle – på många sätt.

Att en individ hamnar i brott och kriminalitet handlar ofta om att man söker ett sammanhang och en tillhörighet, och att i brist på andra möjligheter så blir kriminaliteten vägen som skapar ett sådant sammanhang. Organisationerna betonar att för de flesta människor så är stärkt psykosocial hälsa, känsla av sammanhang och ett minskat utanförskap nyckeln till att man ska bli en väl fungerande individ som undviker brott, kriminalitet och beroende. Alltså blir civilsamhällets förmåga att bygga tillhörighet och gemenskap, att man får vara en del i ett sammanhang och är betydelsefull helt nödvändigt för att vända utvecklingen. Om man har sammanhang inom civilsamhället som man känner sig bekväm i, så bygger det en generell tillit, som gör att risken att hamna i kriminalitet, beroende och brott minskar.

På organisationsnivå så bidrar det civila samhället men en stor mängd saker i det hälsofrämjande arbetet. Idrott, kultur, boende, lokalt trygghetsarbete, arbetsintegration är alla viktiga saker – men ett annat sätt att beskriva samma sak är att säga att det civila samhället är duktiga på att hitta många olika verksamhetstyper för att hjälpa varje individ att hitta sin plats. De kan handla om trädgård, djur, kreativa verksamheter, butiker, transport, catering, verkstäder, caféer etc. Alla insatser har det överordnade syftet att skapa utrymme för en enskild individ och att öka vuxennärvaron i den personens liv. Sammanhanget ökar helt enkelt relationsbyggandet med den utsatte individen och därmed också den sociala kontroll som kan erbjuda stöd när livet är svårt.

På samhällsnivå har det civila samhället mycket att bidra med. För det första kan engagemanget i vilken typ av frivilligorganisation som helst bidrar till en bättre fungerande demokrati, vilket gör att samhället i sig blir bättre. Men dessutom finns det stora effekter i när det gäller specifikt kriminalitet, brott och beroende. Det finns gott om forskning som visar att grannsamverkan och medborgarnära arbete gör att upplevelsen av trygghet ökar. Men det finns också gott om bevis för att engagemanget också ökar benägenheten att anmäla misstänkta brott och att bidra med tips som kan skapa en tydligare lokal lägesbild. Slutligen kan också en individs ökade känsla av delaktighet i samhället bidra till att hela samhället blir bättre. Att färre brott begås, att färre individer fastnar i kriminalitet kommer i sig att bidra till ett bättre samhälle, och att mindre resurser måste läggas på att minska effekterna av sådana insatser.

Vad är civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet?

Även denna fråga är stor och svåröverskådlig. Civilsamhället gör så många olika saker i det förebyggande arbetet att det blir svårt att få översikt. De olika svaren delas även denna gång in i tre områden, som hänger samman med varandra – individ, organisation och samhälle.

På individnivå är det förebyggande arbetet helt omistligt. Genom fokuset på att visa på möjligheter och att erbjuda sammanhang där var och är viktig oavsett bakgrund, kultur, kunskaper och språk, så skapar det här arbetet en ökad möjlighet för individer att kunna känna tilltro, sammanhang och delaktighet i samhället. Det ökar även möjligheten att vuxna runt omkring kan känna att de kan göra något för att förebygga, och att de därmed kan påverka situationen.

På organisationsnivå kan det civila samhället skapa verkliga mötesplatser där individerna kan bidra och utveckla sig själva. Ofta blir också föreningarna en plats där man både kan för diskussioner om normer och värderingar, och bidra med ökade kunskaper om alkohol, droger och kriminalitet. Det civila samhället blir helt enkelt en plats där man som ung i riskzon får en möjlighet att testa sina gränser och växa – under kontrollerade former. Ofta kan det civila samhället erbjuda mötesplatser som kan bidra med mötesplatser som är fria från det som har potentiellt negativt inflytande över de unga. I samverkan med det offentligas tjänster kan det civila samhället här bidra med tidig upptäckt och tidiga insatser.

På samhällsnivå kan det civila samhället bidra på många sätt – genom att finnas på plats just där utsattheten och risken är som störst och att stötta individerna där vid alla tider på dygnet. Att genom en mångfald olika lösningar och möjligheter erbjuda den typ av stöd som behöver skräddarsys till den unges behov. Ofta kan det civila samhället erbjuda stöd när det gäller utbildning och fullföljda studier som i sig kan möjliggöra att den unge kan ta kliv bort från riskzonen. Det civila samhället är också duktiga på att söka samarbete och samverkan på oväntat håll – som med det lokala näringslivet, eller med lokala trossamfund eller andra organisationer etc. Därmed blir man många fler aktörer som hjälps åt med att vända utvecklingen. Slutligen är det civila samhället också duktiga på opinionsbildning med de kunskaper man har – och därmed kan man lägga ett ökat tryck på våra ledare och institutioner för att prioritera det förebyggande arbetet.

Vad är civilsamhällets roll i det vårdande arbetet?

Civilsamhällets roll i det vårdande arbetet är mångfacetterad och komplex, och även den är svår att ha översikt över. Ännu en gång väljer vi att dela in svaren i tre områden, som hänger samman med varandra – individ, organisation och samhälle.

På individnivå lyfter det civila samhället fram förmågan att individanpassa vården och omsorgen, så att man med specifika insatser kan nå varje människa med det som behövs. Att ha stort fokus på relationsskapande, nära kontakter med de som möter de utsatta individerna lyfts hela tiden fram, liksom att mycket handlar om välkomnande och bemötande. Den typen av agerande betyder mycket för en enskilds möjligheter att känna sammanhang och tillit, samtidigt som de behöver och får stöd inom en bredd av områden.

På organisationsnivå lyfter det civila samhället fram behovet av ett organiserat stöd till personerna – både för att kunna bryta långsiktiga vanor, men också för att individen ska orka fortsätta längs en inte alltid lätt väg. Möjligheten för organisationerna att kunna pröva ny riktad verksamhet genom bättre möjligheter till finansiering lyfts fram, och då särskilt IOP. Flera av de svarande beskriver också att möjligheten till uppföljning är helt nödvändig och ovärderlig, men inte alltid lätt att hitta finansiering för.

På samhällsnivån lyfter flera fram vikten av att det finns aktörer som tillvaratar individernas förutsättningar – som multipla språk och kulturkompetens – och ser dem som bra och ett tillskott. Att den vård som organisationerna erbjuder är något annat än det som det offentliga ger – ”insatser från ett civilsamhällsperspektiv och inte ett myndighetsperspektiv! – lyfts också särskilt fram. Slutligen att det civila samhällets insatser är snabbare och mer lättfotade och att de därmed har stora möjligheter att bidra med sina kunskaper i utvecklingen av verksamhet som sker inom region och kommuner.

Goda exempel

Det finns en hel rad olika goda exempel för SKR att titta vidare på. Nedan har vi listat en del av de som dykt upp i svaren som inkommit:

• ”Trygg förening” av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle i Göteborg. Ett projekt för att stötta ungdomar i riskzon i samverkan med förening och näringsliv.
• Arbetsträning via secondhandverksamhet för målgruppen, av Reningsborg. Arbetsträningen har gett bättre inställning, ökad tillit, bättre mående för den enskilde, och har också lett till att personer tagit körkort och fått bostad.
• Opinionsbildande arbete av Hela Människan. Ett långsiktigt arbete som kallas De glömda Barnen.
• Kamratstöd via UNF och scouterna, också via sajten Klartänkt som erbjuder övningar för att reflektera över de val du gör.
• Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle i Göteborg har en podd där de bidrar med kunskaper - kallad narkopodden – som går på djupet i frågor som rör droger, kriminalitet och beroende.
• Göteborgs kyrkliga stadsmission använder flitigt verksamheten ”Studiestödet” just för att vända utvecklingen för barn och unga.
• Reningsborg – arbetsträning i Däck och Tvätt. Här får ungdomar som lever i riskzoner bygga på sitt eget ansvar och självförtroende. Reningsborg har exempel på att det som gjorts har gjort att individer läst vidare och fått fast arbete.
• Junis ger årligen ut en rapport om vilket stöd kommuner erbjuder familjer med missbruk. Enligt den senaste rapport har bara 1 procent av alla barn som kan ha behov av stöd fått det av kommunerna. Nästa rapportsläpp är i början av maj.
• Räddningsmissionens verksamhet Solrosen ger stöd till barn och unga med frihetsberövade föräldrar, eftersom det ser att just denna grupp löper ökad risk att hamna i kriminalitet.
• Reningsborg mäter sitt arbete genom självskattningsverktyget ”Hälsoblomman”, som följer psykosocialt mående under hela livet.
• Reningsborg lyfter fram folkhögskolan Framtidsspår som en framgångsrik väg – där elever som av olika anledningar inte klarat gymnasiet får en chans att läsa in det igen.
• Göteborgs kyrkliga stadsmission lyfter fram sin avgiftningsklinik för människor i riskbruk, missbruk eller beroende. Där erbjuds både avgiftning/abstinensbehandling, stöd och motivation och öppenvård.

Vilka besvarade frågorna?

Ett stort antal organisationer har hört av sig med olika kommentarer och enskilda kommentarer, och 10 större organisationer har bidragit med helt ovärderliga svar om helheten av arbetet – många av dem med långa svar som visar på djup kunskap i området. De har erbjudit både kunskaper och jämbördig dialog kring frågan på en rad olika sätt.

Vi vill på detta sätt tacka alla organisationer som på olika sätt bidragit! Stort tack!